Aktuellt
Magma-akademin stärker tvåspråkigheten
Magma
Onsdag, 1 September 2010 14:13
På tisdagen presenterade en nygrundad Magma-akademi på en presskonferens i Helsingfors. Akademin leds av delegation under ledning av Risto E.J. Penttilä, som till vardags är vd för Centralhandelskammaren.
- Magma-akademin har grundats för att öka förståelsen för och kunskapen om tvåspråkigheten i vårt land. Tvåspråkigheten är en tillgång och resurs som vi vill ta vara på, sade Penttilä i sin programförklaring.
Europas lyckligaste minoritet
Björn Sundell
Måndag, 30 Augusti 2010 13:23
Det är allmänt känt att Belgien är splittrat i två språkgrupper, valloner och flamländare, som grälar så intensivt att landet ofta saknar en funktionsduglig regering. Att Belgien dessutom har en tredje och mindre grälsjuk språkgrupp omtalas sällan. Men faktum är att de tyskspråkiga i östra Belgien har starkare grundrättigheter än de flesta språkliga minoriteter i Europa, och de är rätt nöjda med sin lott.
"Inser ni vilket paradis ni lever i?" lär kung Baudouin I ha frågat då han gjorde en av sina resor till den tyskspråkiga minoritetens domäner för flera decennier sedan. Baudouin syftade främst på den vackra naturen, men kanske tänkte han också på minoritetens växande politiska och sociala rättigheter. Tiden efter det andra världskriget hade varit svår för de tyskspråkiga, men sedan 1970-talet förbättrades situationen stadigt.
Romerna mitt ibland oss
Olav S Melin
Måndag, 30 Augusti 2010 12:35
Senaste vecka inledde Frankrike verkställandet av utvisningen av oönskade romer. Deporteringspolitiken fick sin början i juli när president Nicholas Sarkozy beordrade att 300 romska läger ska rivas på grund av ordningsproblem.
Rumäniens utrikesminister Teodor Baconschi fördömer tilltaget som kollektiv brännmärkning av etniska minoriteter. Också EU har reagerat och uppmanar Frankrike att respektera EU-medborgares rättigheter till fri rörlighet inom unionen.
Av Europas sju miljoner romer kommer uppskattningsvis två miljoner från Rumänien. Av dessa finns 15000 i Frankrike. Och några hundra i Finland.
Samernas sak är vår?
Lia Markelin
Måndag, 30 Augusti 2010 12:33
Det var glädjande att i Hbl (27.8.2010) se ett reportage om samisk ungdom. Det är inte ofta vi presenteras med något från den samiska världen i våra svensk- och finskspråkiga medier. Vi fick bl.a. läsa om ungdomarna Lauras och Ailus syn på samernas situation, om problemen med erkännandet av samernas landrättigheter, och basinformation om samerna och det samiska i Finland.
Svenskan behöver stöd
Länkar
Måndag, 30 Augusti 2010 11:04
Går det inflation i grupper och höjdare som nu vill dra en lans för landets traditionella tvåspråkighet? Den frågar ställer Niclas Erlin i Västra Nylands ledare (29.8.) Han svarar själv att utmaningen är så stor att allas insats behövs, och mycket därtill.
"Vid sidan av illviljan mot svenskan finns det en stor okunskap om hur tvåspråkigheten fungerar i praktiken."Vad har Martti Ahtisaari, Paavo Lipponen, Matti Vuoria och Risto E.J. Penttilä för gemensamt, förutom att alla är namnstarka personer och kända som seriösa påverkare genom de olika uppdrag som de har och haft i samhället?
Jo, de fyra leder var sitt nätverk eller delegation, vilka alla har som syfte att stöda och sprida information om betydelsen av att landet har två nationalspråk.
President Martti Ahtisaari styr Folktingets arbetsgrupp som ska ta fram ett handlingsprogram för ett Finland med två nationella språk, medan förra statsministern Paavo Lipponen är delegationsordförande för nätverket Svenska.nu vars mål är att sprida svensk barn- och ungdomskultur bland finskspråkiga.
Matti Vuoria, till vardags vd för försäkringsbolaget Varma, leder i sin tur föreningen Kansalliskielten tukiyhdistys som grundades i maj och vars syfte är att stöda landets nationalspråk.
Och för några dagar sedan meddelade tankesmedjan Magma att Centralhandelskammarens vd Risto E.J. Penttilä kommer att föra ordet i smedjans nygrundade "akademi", som ska sprida kunskap om den formella tvåspråkigheten. I delegationen hittas namn som amiral Juhani Kaskeala, ambassadör Alec Aalto och redaktör Tuomas Enbuske.
I fredagens VN konstaterar svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos att det finns tecken på ett bättre språkklimat igen, att pendeln håller på att svänga. Hon ser det som positivt att språkfrågan numera luftas också i finsk media och hon tror att debatten, trots råa och nedlåtande inlägg, leder till förbättringar på längre sikt.
Men har det gått inflation i grupper och höjdare som nu vill dra en lans för landets traditionella tvåspråkighet?
Knappast. Utmaningen är nog så stor att allas insats behövs, och mycket därtill. För vid sidan av den direkta illviljan mot svenskan finns det en stor likgiltighet till och okunskap om hur tvåspråkigheten fungerar i praktiken.
Ignoransen sägs ju vara en av de största bovarna i de förvaltningsförändringar där svenskan fått ta stryk.
Esbopolitikern och Kyrkpressens förra chefredaktör Stig Kankkonen skriver i ett debattinlägg i HBL (20.8) att beslutsfattare och tjänstemän regelbundet borde bjudas in till evenemang om och kring den nationella tvåspråkigheten. Enligt Kankkonen kunde seminarierna motsvara till exempel de försvarskurser som ordnas för nyckelpersoner i samhället.
Kurserna skulle ge deltagarna en insikt i bland annat hur olika beslut påverkar svenskans ställning i praktiken.
Idén är alldeles utmärkt och borde förverkligas. Något för Folktinget, Magma, ÅA, Kulturfonden - kanske i samarbete med staten?
Samtidigt fortsätter angreppen på svenskan. Aarne Mattila, docent vid Helsingfors universitet, kräver i en debattartikel i Helsingin Sanomat 22.8 att landet skrotar sin formella tvåspråkighetsideologi, eftersom den förlorat sin historiska grund.
Mattila konstaterar att svenskan i Finland är det enda av de stora minoritetsspråken i Europa som under de senaste åren förlorat terräng i förhållande till majoritetsspråket. Han konstaterar att frivillig svenskundervisning i skolorna och en "effektiv minoritetspolitik i stället för den förlegade tvåspråkighetsideologin" skulle bidra till en bättre inställning till svenskan från majoritetens sida.
Även om tonen i Mattilas inlägg är mer civiliserad än innehållet i vulgärdebatten, är de grundläggande argumenten de samma: De svenskspråkiga har minskat i förhållande till majoriteten, svenskans historiska betydelse är minimal och dess roll inom nordiskt samarbete försumbar, och svenskundervisningen tär på all annan språkundervisning.
Svenskans funktion i samhället kan inte förbättras genom att språket omdefinieras och ges endast en (diffus) lokal roll. Så många funktioner i det dagliga livet är beroende av svenskans ställning som nationalspråk.
Om svenskan mistar sin position inom till exempel lagstiftningen, rättsväsendet, regional- och statsförvaltningen, försvaret och kyrkan förvandlas de svenskspråkiga till andra klassens medborgare.
Därför är det ren och skär chauvinism att föreslå en degradering av svenskans ställning."
Suomen kaksikielisyyspolitiikka ei sovi Virolle esikuvaksi
Länkar
Torsdag, 26 Augusti 2010 10:55
Kolumnisten Iivi Masson skriver i den estniska Postimees tidningen (17.8.) att Finlands tvåspråkighetspolitik inte går att omsätta i Estland. Utdraget är hämtata ur Utrikesministeriets mediaöversikt (25.8.)
"Suomen kaksikielisyyspolitiikka ei sovi Virolle esikuvaksi, sillä suomalaiset identifioituvat kielipolitiikkansa avulla pohjoismaihin, kun taas Virolla ei ole mitään syytä sitoutua venäläiseen kulttuuripiiriin. Olisi parempi vertailla vironvenäläisten asemaa suomenvenäläisiin.
Masson mukaan on myös tehtävä ero alkuperäisten kielivähemmistöjen ja maahanmuuttajien välillä. Euroopan maissa on paljon turkin ja arabian puhujia, mutta silti Saksa, Ranska tai Hollanti edellyttävät vähemmistöryhmiltään sopeutumista.
Masso kirjoitti Suomen kaksikielisyyspolitiikasta koko sivun kolumnin Postimees-lehteen 17. elokuuta. Kirjoituksessa otettiin kantaa niin Viron sisältä kuin ulkopuoleltakin esitettyihin näkemyksiin, joiden mukaan Viron pitäisi ottaa mallia Suomen kaksikielisyydestä. Tällaisia vaatimuksia esittävät Masson mukaan vironvenäläisten ohella erityisesti suomenruotsalaiset ja muut "hyväntahtoiset ulkomaalaiset neuvon-antajat", jotka usein perustelevat käsityksiään pelkästään vähemmistökieltä puhuvien määrillä. Virossa kaksikymmentäviisi prosenttia puhuu venäjää äidinkielenään, kun taas Suomessa vain noin kuusi prosenttia puhuu ruotsia.
Masso taustoitti mielipiteensä kuvaamalla perusteellisesti suomen kielen kehitystä viralliseksi kieleksi 1800-luvulta alkaen, samoin ruotsin kielen ja ruotsinkielisten kulttuurivaikuttajien merkitystä ja asemaa ennen ja nyt. Ruotsin kieli hiipuu jo uhkaavasti, mutta suojelemalla sitä Suomi samalla suojelee omaa pohjoismaisuuttaan ja kulttuurihistoriaansa. Virossa sen sijaan Viron venäjänkielisillä ei ole pelkoa kulttuurisesta hiipumisesta ja historialliset syyt puuttuvat. Masso muistutti, ettei saamen kieli alkuperäisyydestään huolimatta ole saanut samaa asemaa kuin ruotsi. Kaksikielisyydellä on sitä paitsi omat haittansa: kaksikielisyysvaatimukset valtion viroissa ja monilla työpaikoilla ovat usein ongelma monille maahanmuuttajille.
Masso korosti lisäksi, että ruotsinkieliset osaavat hyvin myös suomea, ja siinä mielessä suomi on universaali kieli. Toisin kuin viro Virossa, jossa kaikki eivät sitä osaa. Eksistentiaalinen pelko oman kielen asemasta koskettaa Virossa siten enemmistökielen puhujia, ja yhden kansalliskielen politiikka on Masson mielestä perusteltua.
Suomenvenäläisillä ei ole lähellekään samanlaisia mahdollisuuksia omankieliseen koulutukseen, mediaan ja palveluihin kuin vironvenäläisillä. Virossa venäjänkielisellä kulttuurilla sen sijaan on kaikki edellytykset kukoistukseen. Puhe toisen virallisen kielen tarpeesta ei osoita huolta vähemmistön kulttuuri-identiteetistä vaan geopoliittisia pyrkimyksiä. Naapurin mallista ei löydy tälle puheelle tukea, arvioi Masso."
Vår väg? Vilken väg?
Nils Erik Forsgård
Tisdag, 24 Augusti 2010 11:41
Demografin är inte på vår sida.
Den största kontingenten svenskspråkiga finländare återfinns i åldrarna 55-60. Den minsta i åldrarna 0-5.
Det är rätt hårda siffror att ta till sig. Och siffrorna blir ännu hårdare på en nationell nivå.
JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL
