Aktuellt

Offret måste inte vara en godhjärtad människa

Lästipset

Tisdag, 21 Maj 2013 11:47

Hos människor som behandlas illa framträder ofta deras sämsta egenskaper. De kan bli griniga och gnälliga, retsamma, vildsinta. Man kan se det på tunnelbanan när föräldrar hunsar och härjar med sina barn. Barnen vill ge igen för nesan, förödmjukelsen. Det är svårt att inte tycka att det är deras rätt som barn. Det är en rätt de tar sig. För rätten finns ju inte. Rätten är en erövring, och följaktligen kan den gå förlorad.

Kan man tillämpa detta resonemang också på grupper av människor? Det är inte alldeles säkert. När många människor kommer samman kan de bestämma sig för att låta oförrätten vara. Att det kostar för mycket att hela tiden ge betalt för gammal ost är egentligen en gammal lärdom. Det finns experter på äldre tid som har menat att den europeiska människan efter de peloponnesiska krigen lärde sig att leva med oförrätten. Hämnden ökade lidandet.

Läs mer: Offret måste inte vara en godhjärtad människa

Romerna i Finland

Tema

Måndag, 20 Maj 2013 12:49

De nationella minoriteternas situation och status i ett land är alltid förknippat till historien. Romernas historia i Finland går tillbaka över 500 år i tiden, och i Europa ända till 1300-talet. Ända sedan det första mötet med det feodala klassamhälle som Europa var under medeltiden har romer straffats för sina säregenheter, sin kultur och sitt språk. Romer exkluderades, förföljdes och avrättades, eller som bäst assimilerades. Ännu år 1637 ansåg drottning Kristina av Sverige (och Finland) att alla manliga romer i landet skulle hängas, kvinnor och barn deporteras. Under andra världskriget omkom över 600 000 romer i koncentrationsläger enbart på grund av sin bakgrund, vilket innebar att hela den romska populationen i länder som till exempel Holland och Estland utrotades. Liksom Tuula Åkerlund, VD för Romano Missio, kommenterat så kan "knappast något folk genomgå liknande upplevelser utan att det lämnar djupa spår i det folkets kultur, värderingar, attityder och målsättningar gällande utbildning".

Läs mer: Romerna i Finland

Känslosam och irriterande språkdebatt

Tema

Onsdag, 15 Maj 2013 11:33

Den irriterande debatten om tvåspråkigheten väcker känslor. Att svenskan är ett känsligt ämne för de svenskspråkiga i Finland, som vill ha rätt till inte bara sitt modersmål utan även till service på modersmålet är inte överraskande. Samtidigt glömmer man lätt bort att svenskan väcker starka känslor också hos den finskspråkiga delen av befolkningen: känslor som är både positiva och negativa.

Läs mer: Känslosam och irriterande språkdebatt

Affekterad debatt om tvåspråkighet

Tema

Måndag, 29 April 2013 15:42

Magma ordnade den 23 april en paneldebatt i samarbete med Helsingfors universitets tvåspråkighetsutskott om tvåspråkigheten och svenskan i Finland. I panelen satt bl.a. representanter för de politiska ungdomsorganisationerna. Den livliga diskussionen, främst riktad till studerande, fördes på två språk om allt från den obligatoriska skolsvenskan till behovet av svenskan i arbetslivet och det första mötet med någon ur den andra språkgruppen. Panelisterna var åtminstone överens om att det är dags att öppna upp Svenskfinland för alla intresserade men ansåg att man utöver det måste ta tag i praktiska frågor som t.ex. språkundervisningen i skolorna. Debatten pågick i hela två timmar med inlägg från den engagerade publiken.

Läs mer: Affekterad debatt om tvåspråkighet

Taxell: Svenska skolan ska välkomna finskspråkiga

Länkar

Måndag, 29 April 2013 10:26

I stället för att vända taggarna utåt ska vi göra svenskan mer "kiva", tycker Christoffer Taxell. Han vill att den svenska skolan i högre grad ska öppna upp för finskspråkiga elever som önskar gå i svensk grundskola.

Här är Svensk Presstjänsts notis från Magma seminariet med Christoffer Taxell fredagen den 26 april:

"- Alla barn som önskar börja i svensk skola i Finland ska få göra det, oberoende av språkbakgrund. Det kan vara jobbigt att genomföra men jag tror att det är en så viktig princip att vi måste slå vakt om det, säger Christoffer Taxell, politiker och före detta kansler för Åbo Akademi.

Taxell, som säger sig vara en stark anhängare av ett tvåspråkigt Finland, talade om tvåspråkiga lösningar på Magmas seminarium i Helsingfors på fredagen. Han tar varken ställning för eller emot tvåspråkiga skolor, utan betonar att begreppet tvåspråkig skola måste definieras och att det beror på språkförhållandet i regionen om en sådan lösning fungerar.

I Jakobstad diskuteras just nu möjligheten att inhysa Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium i en gemensam byggnad. Bland andra försvarsminister och partiledare Carl Haglund (SFP) har sagt att han inte motsätter sig tanken eftersom det rör sig om en stad med ganska jämnstarka språkgrupper.

- Det är upp till Jakobstad att bestämma. Man måste utvärdera varje fall för sig, men Jakobstad är ju en av de starkaste svenska orterna i Finland, säger Taxell.

"Gå på Mamma Mia"

När man skriver in "Taxells paradox" i sökfältet på Google får man flera tusen träffar. Taxell myntade det kända uttrycket, enligt vilken enspråkiga lösningar tryggar tvåspråkigheten medan tvåspråkiga lösningar leder till enspråkighet, för trettio år sedan. Sedan dess har mycket förändrats, konstaterar han.

Det viktiga i dag är att svenskan syns i många olika sammanhang och att den finlandssvenska minoriteten är flexibel, generös och öppen.

- Jag tror att den som är trygg i sin roll har de bästa förutsättningarna för att samarbeta, säger Taxell, och nämner Åbo Akademis och Turun Yliopistos välfungerande samarbete som ett exempel.

Den obligatoriska svenskundervisningen måste bevaras, slår han fast.

- Däremot är det helt klart att det måste bli mer "kiva" att lära sig svenska. Finska skolor borde gå på Mamma Mia eller göra en resa till Stockholm, föreslår Taxell.

Behovet av kunskaper i ryska ökar, men ryskan får inte ersätta svenskan i skolan. Taxell motiverar den obligatoriska svenskan med att svenskan är Finlands koppling till Norden, en gemenskap som blir allt viktigare på bekostnad av gemenskapen i EU.

- Det kanske inte ligger i de finska ungas intresse att lära sig svenska, men de stora besluten har aldrig fattats utgående från en gallup bland folket. I sista hand är det upp till politikerna att bestämma. Deras uppgift är att lyssna på folket men fatta självständiga beslut."

Vårt behov av bildning

Tema

Torsdag, 25 April 2013 08:34

Ett fungerande bildningsbegrepp för vår tid måste vara gränsöverskridande på ett sätt så att det med självklarhet inbegriper såväl medicin och teknik som ekonomi och matematik – kunskapsområden som humanismens bildningsbegrepp till varje pris ville avgränsa sig ifrån, skriver Amos Anderson professorn vid Åbo Akademi Bengt Kristensson Uggla i denna feature artikel. Den bygger på Magmas lunchseminarium den 11 april:

Läs mer: Vårt behov av bildning

Pakkoruotsia ei ole

Länkar

Tisdag, 16 April 2013 19:44

Tanssija-koreografi Tiina Lindfors toteaa koulmnissaan Turun Sanomissa (24.8.), että pakkoruotsia ei ole.

"Olen hämmentynyt ja ärtynyt. Häpeän kaikkia varteenotettavia medioita, jotka ovat adoptoineet sanahirviön pakkoruotsi. Häpeän yhtä lailla poliitikkoja, virkamiehiä, opettajia ja Suomen kansalaisia, jotka sortuvat samaan.

Mitään pakkoruotsia ei ole. Ei sen enempää kuin pakkomatematiikkaa, pakkohistoriaa tai pakkokoulua. Koulunkäynti on edelleen maailmassa suuri etuoikeus. Samoin oman maansa historian tuntemus sekä pysyvien kulttuuriarvojen ja perustuslakien kunnioitus.

Suomi on pieni maa Euroopan reunalla. Maan pääkielenä puhutaan suomea. Suomen kieli on vivahteikas ja kaunis. Se on myös minimaalisen pieni ja vaikea kieli. Suomalais-ugrilainen kieliperhe eroaa suuresti germaanisesta, johon myös pohjoismaiset kielet lasketaan.

Suomalaisten ankea ja tankeroinen kielitaito johtuu juuri tästä. Suomenkielisten on yhtä vaikea oppia vieraita kieliä, kuin vieraskielisten on oppia suomea. Suomessa on kuitenkin loistava mahdollisuus saada avaimet muiden kielten avautumiseen. Avaimet tarjotaan opettamalla ruotsin kieltä kaikille Suomen koululaisille.

Maamme voi ylpeillä sillä(kin) kulttuurisella rikkaudella, että perustuslakimme turvaa kansakunnalle kaksi virallista kieltä. Suomen kaksikielisyys puolustaa suomalaista identiteettiä ja kulttuuria. Vielä muotoutumaton Suomi sai koko yhteiskuntarakenteen ja länsimaisen kulttuurin Ruotsista. Ennen vuotta 1809 ei ollut mitään poliittista, kulttuurista tai taloudellista kokonaisuutta nimeltä Suomi. Alue oli kiinteä osa Ruotsin valtakuntaa yli 600 vuotta ja oli näin läpikotaisin osa ruotsalaista yhteiskuntaa.

Virheelliset käsitykset Suomen riistämisestä syntyivät vasta 1800- ja 1900-luvuilla osana nationalistisia yrityksiä luoda uusi, kansallinen identiteetti erotukseksi ruotsalaisuudesta. Suomenruotsalaisten ratkaisevaa osuutta kansakunnan synnyssä ei myöskään pidä unohtaa. Voimmeko edelleen edes kuvitella yhteiskuntaamme ilman suomenruotsalaisten vahvaa antia taiteissa, tieteissä, politiikassa ja mediassa.

Tämän päivän tilanne on siis monin tavoin ärsyttävä. Rakenteet toimivalle kaksikielisyydelle on jo luotu. Miksi ihmeessä purkaa niitä ja horjuttaa näin ainutkertaisen rikasta yhteisöämme.

Sanaa pakkoruotsi käytetään monin motiivein. Usein kaiken takana kärvistelee muotopuolinen svekofobia. Fobioiden ravintona ovat ennakkoluulot, jotka puolestaan juontuvat tietämättömyydestä. Homofobia ja islamofobia syntyvät samoin mekanismein.

Svekofobian ikävänä polttoaineena on myös sitkeä alemmuudentunto. Kuva ruotsin kielestä eliitin yksinoikeutena ja eliittiin kuulumisen edellytyksenä, elää sitkeästi ja katkeroittavasti kielen vastustajissa. Myös älykkäät ja sivistyneet yksilöt voivat hypätä pakkoruotsin selkään. Sillä keppihevosella voi mitätöidä omaa osaamattomuuttaan. Eli häpeää siitä, ettei hallitse ruotsin kieltä.

Koskaan ei ole liian myöhäistä. Monipuolinen kielitaito on edellytys pienen maan selviytymiselle talouden ja kulttuurien kilpailussa. Pohjoismainen arvopohja ja yhteiskuntamalli on osoittautunut parhaaksi maailmassa. Miksi siis kääntäisimme selän arvokkaalle historiallemme ja samalla jättäisimme koko pohjoismaisen yhteistyön suomenruotsalaisille.

Onneksi hallituspuolueet ovat selkeästi sitoutuneet kaksikielisyyteen ja ruotsin kielen aseman säilyttämiseen kouluissa. Viesti on selkeä ja ilo siitä suuri. Hyödyn voimme me kaikki Suomen kansalaiset jakaa yhdessä."