Björn Sundell

Strunta inte i pojkarna!

Björn Sundell

Torsdag, 19 Maj 2011 11:08

Den senaste PISA-undersökningen gav den finländska skolan rekordbetyg. En hög internationell ranking lockade utländska delegationer på skolbesök till vårt land, och det här berömmet minskade i sin tur intresset här hemma för en analys av vad som kunde göras ännu bättre. För alltid finns det ju rum för utveckling.

Läs mer

Frivillig svenska? En analys av de utbildningsrelaterade konsekvenserna

Björn Sundell

Måndag, 2 Maj 2011 11:13

Europarådet konstaterade i april att språklagstiftningen i Finland inte fungerar i praktiken. Svenskans ställning hotas av allvarliga brister i undervisningen och av tjänstemännens svaga språkkunskaper. I en ny studie utreder Magma vilken kompetens dagens obligatoriska undervisning ger och analyserar konsekvenserna av ett eventuellt frivilliggörande av svenskan i finska skolor.

Läs mer

Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser

Björn Sundell

Måndag, 4 April 2011 00:00

I samhällsdebatten ses invandringen ofta som en belastning. Invandrare tar lokalbefolkningens jobb och flyktingarna förorsakar sociala kostnader, hävdar de kritiska rösterna. Bland de negativa konsekvenserna här och på andra håll i Europa nämns ofta den sociala oron i invandrartäta områden och kulturkrockarna i mötet mellan egna och främmande traditioner. Svårigheterna skall inte underskattas, men en samhällsdiskussion som enbart fokuserar på problemen är inte konstruktiv. På individnivå liksom på kommunnivå finns det exempel på både lyckad och misslyckad integration.

Läs mer

Envisa islänningar

Björn Sundell

Tisdag, 22 Februari 2011 16:18

Än en gång säger Islands president Ólafur Ragnar Grímsson stopp till det så kallade Icesave-avtalet som dikterar hur skattebetalarna ska ersätta de miljardförluster som den isländska bankkraschen åsamkade Storbritannien och Holland. Det betyder att islänningarna får rösta om Icesave-avtalet en gång till.

Vid den första folkomröstningen i fjol sade majoriteten nej till det dåvarande avtalet. Därefter har villkoren förbättrats, men opinionsmätningar antyder att islänningarna alltjämt är mycket kritiska till uppoffringarna de förväntas acceptera i storstädningen efter bankernas utsvävningar.

Läs mer

Den obligatoriska svenskan – en historisk analys

Björn Sundell

Torsdag, 18 November 2010 11:05

Svenskans ställning i skolan har diskuterats många gånger under årtiondenas lopp. De politiska konstellationerna har varierat, men många av argumenten är återkommande, konstaterar Erik Geber i en färsk Magmarapport "Den obligatoriska svenskan i Finland - en historisk analys". Geber granskar argumentationen, debatten och processerna som lett till kritiska omröstningar i riksdagen om undervisningen i svenska på 1930-, 60-, 90- och 2000-talet.

Läs mer

Alla älskar välfärdsstaten

Björn Sundell

Torsdag, 21 Oktober 2010 10:45

"Välfärdssamhället är inte vår framtid, utan vårt arv. I dag söker vi andra former av livsmål", skrev den svenske sociologen och framtidsforskaren Lorenz Lyttkens i mitten av 1980-talet. Han var inte den första som förutspådde att nya mål och visioner skulle ersätta välfärdsideologin. Ända sedan 1970-talet har samhällsforskare utgått från att stödet för den nordiska modellen försvagas. Nya generationer med individualistiska ideal urholkar stödet för en välfärdsmodell som förutsätter höga skatter har det sagts, gång på gång.

Ändå lever den nordiska välfärdsmodellen vidare. Den borgerliga alliansen bildade nyligen ny regering i Sverige och den tänker inte sänka skattetrycket nämnvärt. Det ekonomiska läget är så gott att man tror sig kunna uppnå ett överskott i statsbudgeten på sikt utan större nedskärningar i välfärden. I Finland pekar opinionsmätningarna på ett starkt stöd för samlingspartiet, men partiet visar ingen större iver att skära i välfärden - inte om man jämför med de borgerliga partierna i Centraleuropa. Där är välfärdsstaten inte helig.

I Storbritannien lade regeringen just fram det hårdaste sparpaketet sedan andra världskriget som kapar 500 000 offentliga jobb och sänker statsutgifterna med en femtedel på fyra år. I valet mellan att höja skatterna (som är rätt låga) eller att säkra välfärden väljer britterna hellre låga skatter också i fortsättningen.

"Vem älskar den nordiska välfärdsmodellen?" frågade professor Helena Blomberg-Kroll vid Helsingfors universitet i en Studia Generalia-föreläsning den 19 oktober inför en fullsatt sal. Blomberg-Krolls forskningsarbete ingår i de samnordiska spetsforskningsenheterna som universitetet deltar i. Välfärdssamhällets framtid studeras på alla håll i Norden.

Den aktuella forskningen innefattar medborgarnas och beslutsfattarnas attityder till välfärdsstaten. I allmänhet, säger Blomberg-Kroll, älskar nordborna den välfärdsmodell som bygger på service från kommunerna. Ofta anser medborgarna att servicen blir sämre när den offentliga sektorn måste spara medan tjänstemännen och beslutsfattarna anser att man lyckas spara utan att kvaliteten på servicen lider. Kvinnor är mer missnöja med välfärdstjänsterna än män och är också redo att betala mer (i skatt) för att få bättre service i form av äldreomsorg och dagvård.

Återstår att se om vår välfärdsmodell klarar den senaste utmaningen: Nu i slutet av november är statsskulden större än någonsin och väntas fördubblas fram till 2015. Skulden kan inte växa i all oändlighet. Det gäller att välja: (Ännu) högre skatter eller slimmade välfärdstjänster.

Det valet kan nästa regering inte undvika.

Europas lyckligaste minoritet

Björn Sundell

Måndag, 30 Augusti 2010 12:23

Det är allmänt känt att Belgien är splittrat i två språkgrupper, valloner och flamländare, som grälar så intensivt att landet ofta saknar en funktionsduglig regering. Att Belgien dessutom har en tredje och mindre grälsjuk språkgrupp omtalas sällan. Men faktum är att de tyskspråkiga i östra Belgien har starkare grundrättigheter än de flesta språkliga minoriteter i Europa, och de är rätt nöjda med sin lott.

"Inser ni vilket paradis ni lever i?" lär kung Baudouin I ha frågat då han gjorde en av sina resor till den tyskspråkiga minoritetens domäner för flera decennier sedan. Baudouin syftade främst på den vackra naturen, men kanske tänkte han också på minoritetens växande politiska och sociala rättigheter. Tiden efter det andra världskriget hade varit svår för de tyskspråkiga, men sedan 1970-talet förbättrades situationen stadigt.

Läs mer