Envisa islänningar

Tisdag, 22 Februari 2011 16:18

Björn Sundell

Än en gång säger Islands president Ólafur Ragnar Grímsson stopp till det så kallade Icesave-avtalet som dikterar hur skattebetalarna ska ersätta de miljardförluster som den isländska bankkraschen åsamkade Storbritannien och Holland. Det betyder att islänningarna får rösta om Icesave-avtalet en gång till.

Vid den första folkomröstningen i fjol sade majoriteten nej till det dåvarande avtalet. Därefter har villkoren förbättrats, men opinionsmätningar antyder att islänningarna alltjämt är mycket kritiska till uppoffringarna de förväntas acceptera i storstädningen efter bankernas utsvävningar.

Islänningarnas första "nej" i fjol kan ses som en sund protest mot att folket tvingas ta ansvar för bankirernas misstag. Sund var protesten också därför att den utgjorde en varning riktad mot banksystemet: Risktagande bankirer kan inte utgå från att skattebetalarna automatiskt ställer upp när det går illa för bankerna. Ett nytt uppskov och ett nytt "nej" från folket till det nya avtalet är däremot inte särskilt förnuftigt. I det långa loppet kommer islänningarna inte undan sitt ansvar för Icesave-ersättningarna, och de upprepade uppskoven försämrar Islands tillgång till nya lån och uppskjuter återhämtningen efter finanskrisen. Den här gången skulle islänningarna göra klokt i att acceptera det oundvikliga och rösta "ja" till de förbättrade villkoren.

Oron på Island säger något om de problem som uppstår i en demokrati när länder tvingas skuldsätta sig för att rädda banksektorn. Ett annat land, Irland, går som bäst till nyval efter att den gamla regeringen föll. Staten har stött den vacklande banksektorn och budgetunderskottet nådde i fjol historiskt höga 32 procent av bruttonationalprodukten, mer än någonsin i något euroland. Regeringen tvingades be om ett europeiskt stödpaket till en ränta på 5,8 procent. Nu anser kritikerna att räntan är på tok för hög.

Oppositionsledaren Enda Kenny har hotat med att Irland inte betalar tillbaka hela lånet om inte villkoren förbättras. Eftersom Kennys parti Fine Gael väntas gå mot en seger kan hotelsen inte avfärdas som tomt prat.
Många europeiska länder befinner sig i kris och regeringarna har bett om omvärldens stöd, fler kanske gör det i fortsättningen. Regeringarna förhandlar om lånevillkoren och lovar att betala tillbaka.

Men innan EU:s finansministrar klubbar av nästa räddningspaket som skattebetalarna i någon landsända ska ansvara för är det värt att lyssna till signalerna från Island och Irland. De antyder att folket kanske i efterhand inte accepterar villkor som känns övermäktiga, helt oberoende av regeringarnas utfästelser. Regeringar kommer och går, som vi vet - den irländska föll redan och den isländska vacklar.