Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser

Måndag, 4 April 2011 00:00

Björn Sundell

I samhällsdebatten ses invandringen ofta som en belastning. Invandrare tar lokalbefolkningens jobb och flyktingarna förorsakar sociala kostnader, hävdar de kritiska rösterna. Bland de negativa konsekvenserna här och på andra håll i Europa nämns ofta den sociala oron i invandrartäta områden och kulturkrockarna i mötet mellan egna och främmande traditioner. Svårigheterna skall inte underskattas, men en samhällsdiskussion som enbart fokuserar på problemen är inte konstruktiv. På individnivå liksom på kommunnivå finns det exempel på både lyckad och misslyckad integration.

I Finland hör andelen invandrare till den lägsta i Västeuropa. Invandringen har dock ökat snabbt under det senaste decenniet. Det har rent av uppstått flaskhalsar på arbetsmarknaden som kan hanteras endast med hjälp av utländsk arbetskraft – exempelvis skulle vården på många håll i Finland inte fungera utan "nyfinländare", för att inte tala om kollektivtrafiken i Helsingforsregionen. De tre stora bussbolagen i huvudstadsregionen, Helsingin Bussiliikenne, Nobina Finland och Veolia, uppger att mellan 43 och 52 procent av chaufförerna har utländsk bakgrund. Utan utländska förare skulle personalbristen vara stor och många turer förbli otrafikerade.

På lång sikt kommer ett åldrande Finland att behöva mer arbetskraft från omvärlden. Det finns alltså nu och i fortsättningen dels ett sug på arbetskraft och dels ett tryck i form av flyktingströmmar förorsakade av oroligheter, naturkatastrofer och politiskt förtryck runt om i världen. Därför är det relevant att ställa frågan: Vilken betydelse har invandringen för samhällsekonomin?

I ett historiskt perspektiv bygger många framgångsrika finländska företag på den grund som utlänningar och deras barn har lagt: uppfinnare, ingenjörer, industrialister, snickare, handelsmän. Några av dagens äldsta börsbolag, som Fiskars och Stora Enso, liksom anrika företag som Fazer och Paulig hör till den här kategorin. Entreprenörer har genom tiderna bidragit till Finlands ekonomiska utveckling. Också dagens invandrare grundar företag av vilka några blir framgångsrika, andra försvinner.

Vilken ekonomisk betydelse har invandringen för dagens Finland och hur påverkar invandrarna vårt lands välstånd? För att få ett svar på frågan engagerade tankesmedjan Magma PD Jan Saarela, docent i befolkningsekonomi vid Åbo Akademi, som fick i uppdrag att kartlägga invandringen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utgångspunkten var att de finländska erfarenheterna ställs i relation till utländska från länder med mer omfattande forskning på området, bland annat Sverige och USA. I den färska studien Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser beskriver Saarela de internationella erfarenheterna och jämför dem med situationen i Finland.

Saarelas utredning pekar på betydelsen av att invandrarna snabbt får en chans att ta sig fram på arbetsmarknaden – en snabb integration via arbete och utbildning ger bästa resultat. I praktiken är situationen långt ifrån idealisk. För det första är det ofta svårt för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. För det andra lyckas de som fått ett arbete sällan nå samma inkomstnivå som infödda finländare ens efter tio års vistelse i landet.

Med fokus på Svenskfinland granskar Saarela hur olika kommuner har klarat integrationsprocessen. Få kommuner lyckas väl om man mäter sysselsättningsgraden bland immigranterna. Variationerna kommunerna emellan är dock oerhört stora. Närpes hör till dem som lyckats bäst, men också Hangö, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Väståboland, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Pedersöre, Vörå-Maxmo och landskapet Åland lyckas rätt väl.

Saarela visar att invandringen inte behöver utgöra en börda för samhället. Det finns inte fog för påståendet att invandrarna skulle "ta lokalbefolkningens jobb" – invandrad arbetskraft och infödd arbetskraft är sällan varandras perfekta substitut. Utredningen beskriver olika positiva samhällsekonomiska effekter, såsom sambandet mellan invandringen från ett visst land och utrikeshandeln med landet i fråga. Saarela jämför också företagarbenägenheten bland invandrare och infödda finländare. I motsats till Sverige är företagarbenägenheten bland invandrare i Finland lägre. Sett ur både samhällets och invandrarnas synvinkel finns här alltså en outnyttjad potential.

Avsikten med Magmas utredning är att bana väg för en mer mångfacetterad debatt i Finland om invandringens konsekvenser och att lyfta fram de positiva effekter som lätt hamnar i skymundan i den problemfixerade diskussionen. En lyckad invandringspolitik går hand i hand med en framgångsrik arbetsmarknads- och näringslivspolitik. Finland har en lång väg kvar att gå innan målet är nått.