Strunta inte i pojkarna!

Torsdag, 19 Maj 2011 11:08

Björn Sundell

Den senaste PISA-undersökningen gav den finländska skolan rekordbetyg. En hög internationell ranking lockade utländska delegationer på skolbesök till vårt land, och det här berömmet minskade i sin tur intresset här hemma för en analys av vad som kunde göras ännu bättre. För alltid finns det ju rum för utveckling.

Heidi Harju-Luukkainens analys av PISA-resultaten (*) som presenterades av Kulturfonden den 18 maj visar att finlandssvenska skolbarn ligger över ett halvt år efter de finskspråkiga på läskunskapens område. Skillnaden är dramatisk och beror bland annat på mindre läslust och sämre inlärningsteknik hos de svenskspråkiga barnen. Det här är lyckligtvis brister som kan åtgärdas om viljan finns bland lärare, föräldrar och myndigheter. Och om de svenska elevernas resultat förbättras ser resultaten naturligtvis bättre ut för hela Finlands del, så frågan är av nationellt intresse.

Men det finns ett större problem än det som har med de svenskspråkiga eleverna att göra. Pojkarna ligger långt efter flickorna i skolan, och här är eftersläpningen ungefär lika stor i båda språkgrupperna. Eftersläpningen är faktiskt så stor på läskunskapens område att pojkarna ligger över ett år efter flickorna. Det gör att Finland hamnar nära botten vad jämställdheten i skolan beträffar - vi är sämst i Västeuropa och sjätte sämst bland de 65 länder som deltar i PISA-undersökningen.

Det är ingen nyhet att pojkar halkar efter i skolan. Så är det i nästan alla länder. Men att skillnaden är så stor just i ett land som på många sätt försöker öka jämställdheten mellan könen är en skandal. Att det viskats om pojkars problem redan i femton år i Finland gör naturligtvis inte saken bättre - intresset för att utveckla pojkpedagogiken tycks bara inte finnas i samhället.

I jämställdhetens Finland finns mycket att rätta till och på de områden där kvinnor alltjämt ligger efter görs en hel del. Regelbundet publiceras lönejämförelser, och mål ställs upp för att minska inkomstklyftorna. Olika metoder diskuteras för att öka antalet kvinnliga ledamöter i företagens styrelser. På otaliga arbetsplatser strävar man efter en jämnare fördelning av män och kvinnor, och frågan om att öka antalet kvinnliga chefer uppmärksammas i dag - till och med inom den mansdominerade skogsindustrin. Utvecklingen är inte så snabb som mången skulle önska, men det finns uttalade mål, tydliga mätinstrument och åtgärdsprogram av olika slag.

Däremot tycks ingenting göras för att utveckla en pedagogik i skolorna som kunde locka pojkar till bättre prestationer. Inte heller uppställs konkreta indikatorer och mål. Ändå kan det inte ligga i nationens intresse att unga män försummar chansen att lära sig. Inte heller att den finländska skolan ligger på den internationella toppen medan jämställdheten i skolan är på botten.

Hela PISA-utredningen finns på
http://www.kulturfonden.fi/Site/Widget/Editor/686/files/pdf/Heidi%20Harju-Luukkainen%20PISA%2018_5_2011.pdf

2 Kommentarer

Jämförelser kan påvisa skillnader

skriven av Renata Svedlin den 21.5.2011

PISA resultaten väcker diskussion och på massmedialt vis sätter den ena den mer braskande rubriken än den andra. Visst är resultaten viktiga att fästa uppmärksamhet vid, men det kan vara anledning att begrunda frågeställningarna lite innan man drar till med tolkningarna.

Kulturfonden har beställt en studie där alla svenska skolor ingår i PISA datainsamlingen och en jämförelse av de svenska resultaten med de finska. PISA är egentligen utvecklat för att jämföra länder med varandra. Det betyder att de frågor och uppgifter som ingår ska fånga in skolresultaten i sinsemellan mycket olika utbildningssystem, t.ex. Singapor, Tyskland, Island och Finland och ge möjlighet att jämföra dessa med varandra. Att använda PISA för att jämföra det svenska med det finska i Finland, är en annan uppgift, och detta är bra att minnas detta när man studerar resultaten. I analysen jämförs medeltalen för de svenska skolorna med medeltalen för de finska skolorna. Samtidigt vet vi att Svenskfinland inte är ett Finland i miniatyr. Det är därför rätt sannolikt att vi hittar skillnader, när vi gör jämförelser.

Det här innebär att vi behöver ett grundligare arbete för att kunna ta ställning till vilka skillnader som verkligen är av betydelse. De nationella utvärderingarna har redan länge lyft fram en viss skillnad mellan resultatnivån i de svenska och i de finska skolorna. I de nationella studierna ger man samtidigt en betydligt bredare och mer nyanserad bild av resultatnivån och också områden där de svenska skolorna varit starka. Därtill har man kunnat konstatera att från alla skolor har det varit möjligt att göra mycket goda studieresultat.

Slutsatsen är därför att PISA resultaten viktiga, men att det är ingen orsak att dramatisera, utan framför allt borde fokuseringen vara att se på hur vi kan stärka skolorna. De svenska skolorna har mer språkligt heterogena elevgrupper, men vi vet inte i vilken grad detta påverkat medelresultaten. Det har också arbetats mycket på både pojk- och flickpedagogik. Det skall vi fortsätta med. Vi kan i samhället runt om oss se att också detta är ett område som kräver segt arbete. Vi behöver mera möjligheter att jämföra och begrunda våra skolors resultat i jämförelse och kontrasterat med andra skolor. Men det är inte överraskande att jämförelsen ibland också påvisar skillnader.

Röster: +0

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Behovet av pojkpedagogik

skriven av Linda K den 23.5.2011

Studier visar att vi redan från BB talar olika till bebisar på basen av den färg de är klädda i, dvs. blått eller rosa. Pojkar uppmuntras till aktivitet, medan flickor mera uppmuntras till passivitet. Detta fortsätter genom daghem och skolan.
Tänk om vi skulle ge alla barn en chans till samma uppfostran, att utveckla alla möjliga talanger, oberoende av kön. Kanske skillnaderna i skolresultat också skulle jämna ut sig.
I stället för att förstärka könsrollerna borde vi arbeta för att jämna ut dem. Den som är intresserad kan läsa mera om olika studier i ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” av Marklund & Snickare och kolla www.jamstallt.se

Röster: +0

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp