Citat

Svensktalande delar gener

Citat

Onsdag, 16 Juni 2010 08:04

Svenska Språktidningen (3/2010)skriver om ett Gemensamt arv:

"Finlandssvenskar och svenskar har inte bara språket gemensamt, utan även en stor del av generna. En studie av över 40 000 finländares arvsmassa visar att finlandssvenskar genetiskt sett ligger närmare svenskar än finnar.

Undersöknngen, som är gjord av Institute for molecular medicine Finland, visar annars att geografisk närhet är en mer betydelsefull faktor för gemensamma gener än språklig närhet. Finnar delar fler gener med nederländare och ryssar - bosatt öster om Moskva - än de gör med ungrare. Detta trots att finska och ungerska är nära besläktade språk."

Invandrarna kan säkra isflaket

Citat

Onsdag, 20 Maj 2009 08:35

Kenneth Myntti tar fasta på Magmas undersökning om invandrares inställning till svenska i sin ledare i Vasabladet 20.5.2009:

Ska invandrarna själva tvingas ta fajten med myndigheterna för att få tillgång till det svenska i Finland? Svar nej. Vi måste ha egna operativa styrkor som bankar på dörrarna och ändrar direktiv.

Intresset för den svenska kulturen och det svenska språket är stort bland unga och välutbildade invandrare i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors. Klart över hälften av de tillfrågade vore intresserade att lära sig svenska och ännu fler, 67 procent, uppger sig vara redo att lära sig svenska om det kan underlätta deras karriär i Finland.

Läs mer

Ahvenanmaalainen, joka on suomalainen vain juostessaan

Citat

Måndag, 20 April 2009 12:10

Helsingin Sanomat har i sin bilaga Nyt-liite (17.4) uppmärksammat annorlunda finländare, bland dem forskaren och löparen Janne Holmén:

"Suomen EM-kultamitalisti, kestävyysjuoksija Janne Holmén, 32, on erikoinen suomalainen. Hän on syntynyt Ahvenanmaalla, kääntynyt muslimiksi, mennyt naimisiin marokkolaisen naisen kanssa ja asuu nyt Ruotsin Uppsalassa. Urheilijauransa ohella hän on ehtinyt väitellä tohtoriksi aiheenaan Yhdysvaltojen ja Venäjän kuvaaminen pohjoismaisissa oppikirjoissa.

Haastattelun aluksi toteamme, että on parasta puhua englantia. Holmén ei juuri osaa suomea. Mitä suomalaisuus hänelle oikein merkitsee - vai merkitseekö mitään?

Läs mer

En finlandssvensk utmaning

Citat

Fredag, 17 April 2009 09:57

Bjarne Nitovuori skriver i sin HBL-ledare 16.4.2009 om Magmas EP-opinionsundersökning:
Att den finlandssvenska rösten i EU-parlamentet nu hotar att tystna kan också vara en aktiverande faktor.

Europaparlamentsvalet den 7 juni kommer att vara den största utmaningen hittills för Svenska folkpartiet, men också för finlandssvenskarna i vidare bemärkelse. Vid de tre val som hittills ordnats sedan Finland blev EU-medlem har SFP varje gång lyckats erövra ett mandat och dessutom har finlandssvenskar valts in på andra partiers listor - Jörn Donner (SDP) 1996 och Alexander Stubb (Saml) 2004.

Nu är utmaningen dock större än förr. Dels minskar antalet finländska EU-parlamentariker till 13 från 16 i de två första valen och 14 senast. Dels kommer inte lika namnkunniga finlandssvenskar att delta den här gången.

Läs mer

Orimligt be om ursäkt för förfäders oförrätt

Citat

Tisdag, 27 Januari 2009 11:53

Författaren Yrsa Stenius menar i sin kolumn i ÅU att det är en orimlig tanke att finlandssvenskarna skulle be om ursäkt för sin roll i historien.

"Ännu mer pinsat berörd blir jag av de propåer om ursäkter som Mikael Boldt framförde för någon vecka sedan och som gällde finlandsvenskarna. Finlandssvenskarna skulle be om ursäkt för sin roll i historien i vilken ett avsevärt mått av kväsning av det finska Finland ingick.

Tanken är orimlig inte bara därför att finlandssvenskarna inte är någon enhetlig folkgrupp och inte ens definierade sig som grupp när det begav sig. Detta har redan påpekats i debatten. Tanken är orimlig också därför att själva gärningen, själva åtbörden att be om ursäkt, eller förlåtelse töms på sitt innehåll, devalveras, om man börjar be om förlåtelse för sådant som man inte rår för.

Efterklokhet är också klokhet och man bör lära av historien. Förbrytelser och fel ska konstateras och inte förnekas. Men sina  förfäders eventuella övergrepp kan man inte be om förlåtelse för.

Slutligen en reflektion kring själva sakfrågan om de svensktalande finländarnas roll under 1800-talet. Visst tillhörde vissa av dem en härskande överklass. Men det svenska arvet bidrog till att Finland hade rättssystem och förvaltningstraditioner som gav hela folket ryggrad att stå emot det ryska förtrycket när det satte igång på allvar vid seklets slut."

Släpp in finlandssvenskar igen i Svenska Akademien

Citat

Måndag, 26 Januari 2009 11:41

Herman Lindqvist i Aftonbladet 25.1.

"I år är det exakt 200 år sedan det svenska riket sprängdes och Sverige och Finland, som varit sammanflätade i samma land i 700 år, gick skilda vägar. Det var en miljon svenskar som plötsligt blev ryska medborgare och en tredjedel av Sveriges yta som försvann..."

"En av de institutioner som också sprängdes 1809 var Svenska Akademien som förlorade sitt finlandssvenska tillskott.

Akademien grundades år 1786 av Gustav III efter mönster av Franska Akademien som Gustav beundrade. Han hade själv varit med på sammanträden i Paris. I Svenska Akademiens stadga står det att Akademiens syfte är att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet, så uti Vetenskaper som serdeles i anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla thes tillhörande delar". Med renhet och styrka och höghet menades klarhet, uttrycksfullhet och anseende..."

Läs mer

Svenskheten i medvind, trots allt

Citat

Lördag, 24 Januari 2009 10:59

Ledare i Vasabladet 23.1.
Kenneth Myntti

Magmas undersökning visar att svenskan i Finland uppskattas. Alltså kan svenska särlösningar och en ökad exponering av det svenska ytterligare öka majoritetens intresse för svenskheten.

Ett förråat språkbruk på bloggar, chatsidor och i sms-insändare har skapat ett intryck av att den finska folkmajoritetens attityder till finlandssvenskarna och svenskheten i Finland har försämrats under senare år.

Den obehagliga magkänslan har förstärkts av att det svenska till följd av en försvagad, partipolitisk förståelse har lidit många domänförluster.

Det har varit lätt att tro att domänförlusterna är en följd av en allmän försämring av det språkliga klimatet, ja, till och med någon form av medveten fennomansk sammansvärjning mot det svenska.

Läs mer