Logga in

Sök

Citat

Vi citerar vad andra skriver.

 

Magma Charta ger svenskt hopp

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Lördag, 24 Januari 2009 10:53

Ledare i Hbl 23.1.
Björn Månsson

Nästan vad man än frågar är det bara en femtedel av finnarna som är avogt inställda till svenskan i Finland.

Finländarna anses vara känsliga för vad utlänningar tycker om oss och vårt land. Särskilt under det kalla krigets dagar drog vi alltid öronen åt oss då västeuropeiska tidningar hade något kritiskt att säga om vår utrikespolitik.

Känsligheten återspeglas också i mer vardagliga företeelser. Månne man i andra länder lika frekvent i tv intervjuar besökande turister som hos oss, på Helsingfors gator eller på besök hos julgubben i Lappland?

Finlandssvenskarna är inte sämre eller bättre, hur man nu vill se det.

Då den finlandssvenska tankesmedjan Magma körde igång verksamheten på allvar, blev den första satsningen en opinionsmätning om vad andra tycker om svenskan i Finland och finlandssvenskarna. Och eftersom en sådan mätning i utlandet vore helt bortkastad, frågar man naturligtvis den finska språkmajoriteten.

Läs mer

   

Inte fullt så illa i alla fall – eller?

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Lördag, 24 Januari 2009 10:50

Ledare i Österbottens Tidning 23.1
Henrik Othman

Opinionsundersökning ger hopp. Språkklimatet ser ut att ha blivit
mildare sedan mitten av 1990-talet. En färsk opinionsundersökning ger hoppfulla signaler, men också oroväckande tendenser.

Domänförlusterna har haglat tätt över Svenskfinland de senaster åren. Den obligatoriska studentsvenskan försvann och den ena förvaltningsreformen efter den andra har naggat det svenska i kanterna.

Samtidigt har det känts som om finlandsvenskheten varit utsatt för konstant eldgivning i kvällstidningarnas insändarspalter, i bloggar och på de anonyma debattsajterna på internet.
Också på denna spalt har vi vädrat ett försämrat språkklimat.
Men är det fullt så illa?

Läs mer

   

Svenskan kan behöva stöd från öst

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Måndag, 19 Januari 2009 15:45

Sydsvenskans ledare 17.1. Heidi Avellan

Mumintrollet lever, men dess skapare Tove Jansson hann dö. Runeberg är historia. Jörn Donner har fyllt 75 år.
Men visst finns det fler utmärkta kandidater:

Monika Fagerholm, Augustpristagare 2005 med Den amerikanska flickan. Bästsäljarförfattaren Kjell Westö. Merete Mazzarella, professor, debattör och författare, verksam både i Finland och Sverige. Eva-Stina Byggmästar, poet som nominerades till Augustpriset 2008?
I år skall Svenska Akademien utse en ledamot efter Sten Rudholm.
I år, 2009, tvåhundra år efter att Sverige förlorade Finland till Ryssland.

Visst vore en finlandssvensk i Svenska Akademien ett lysande sätt att uppmärksamma detta "märkesår". Och ett utmärkt sätt att lyfta det svenska språkets status. Eller som det uttrycks i ett upprop på Facebook: "Det svenska språket, kulturen och arvet till fromma."

Läs mer

   

Inga troll i termen finlandssvensk

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Måndag, 19 Januari 2009 14:44

ledare


18.1.2009 HBL

Svenskar är vi inte, finnar i ordets språkrelaterade mening vill vi inte bli, låt oss alltså vara finlandssvenskar.

Den finlandssvenska tankesmedjan Magma öppnade i veckan sin webbplats. Det skedde med buller och bång eller snarare åska och dunder.
Av hittills två vidtalade kolumnister var det nämligen författaren Jörn Donner som gavs äran att starta. Han är en garant för stor uppmärksamhet då han alltid lyckas vara en annorlunda och chockerande effektsökare.

Läs mer

   

Nu flödar magman

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Onsdag, 14 Januari 2009 14:26

Vasabladets ledare 14.1.2009 av Kenneth Myntti handlar om Magmas webbplats.
   

Eftertanke

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Citat

Fredag, 9 Januari 2009 13:08

”För de flesta av oss som lever i dag har språket en stark koppling till identiteten, men det här är ett historiskt sett mycket nytt förhållningssätt till språket. För de människor som levde så nyss som på 1700-talet saknade språket en identifikatorisk dimension. För dem var det en fråga om att göra sig förstådd eller förstå. Språket var ett viktigt instrument för kommunikation. Att någon som avancerade socialt byte språk uppfattades som naturligt...

Allt förändrades med 1800-talet då språket blev identitet. Men när det gäller just det seklet är det närmast den snabba förändringen i finskans status som vi kan notera som det anmärkningsvärda, inte ett fortsatt förtryck. Ur ett ryskt maktperspektiv var svenskan farlig men finskan ofarlig och därmed lämplig att gynna.”

Professor Nils Erik Villstrand i en kolumn i Vasabladet om skulddebatten 8/1

   

Sida 2 av 2