Uusimmat suomeksi
-
24.4.2012TemaSuomen juutalaisetLaillinen asema
Suomen juutalaiset on yksi Suomen perinteisistä vähemmistöistä, eli sellaisista etnisistä ja kielellisistä vä-hemmistöistä, jotka ovat olleet olemassa Suomessa jo
-
14.3.2012TemaVenäjänkieliset Suomessa – kasvava vähemmistöVenäjänkieliset ovat Suomen suuri ja nopein kasvava maahanmuuttajaryhmä.
Latest in English
-
8.2.2012TemaSwedish tongue, Finnish heart2Swedish-speaking Finns make up a small minority of Finland's population, yet their influence on the country has been great.
-
13.3.2009LänkarThe Swedish-speaking minority must rethink its position 1I Helsinki Times har chefredaktör Alexis Kouors intervjuat Pär Stenbäck om svenskan ställning i Finland:"Pär Stenbäck is an important political
Logga in
Sök
Släpp in finlandssvenskar igen i Svenska Akademien
Citat
Herman Lindqvist i Aftonbladet 25.1.
"I år är det exakt 200 år sedan det svenska riket sprängdes och Sverige och Finland, som varit sammanflätade i samma land i 700 år, gick skilda vägar. Det var en miljon svenskar som plötsligt blev ryska medborgare och en tredjedel av Sveriges yta som försvann..."
"En av de institutioner som också sprängdes 1809 var Svenska Akademien som förlorade sitt finlandssvenska tillskott.
Akademien grundades år 1786 av Gustav III efter mönster av Franska Akademien som Gustav beundrade. Han hade själv varit med på sammanträden i Paris. I Svenska Akademiens stadga står det att Akademiens syfte är att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet, så uti Vetenskaper som serdeles i anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla thes tillhörande delar". Med renhet och styrka och höghet menades klarhet, uttrycksfullhet och anseende...""Före rikssprängningen fanns det naturligtvis ledamöter som var födda i Nyland och Österbotten, precis som det fanns sådana som var födda i Skåne och Bohuslän. Det var ingen skillnad på svenskar i de olika landskapen, alla hade samma rättigheter och skyldigheter. Alltså fanns det alltid finlandssvenskar med bland de aderton.
Det var hovmannen, politikern och militären Gustaf Mauritz Armfelt, som förövrigt är den ende ledamoten som lyckats bli invald och utkastad två gånger. Där fanns skalden och biskopen Frans Mikael Franzén..."
"Med finlandssvensk menas en person som trots att han eller hon är född i Finland talar, tänker och drömmer på svenska språket. Kort sagt har svenska som modersmål. Det finns över 300 000 sådana personer i Finland i dag. Tusentals av dem har som yrke att på olika sätt verka för det svenska språkets "renhet, styrka och höghet". Många av dem är lysande författare, andra är filosofer, vetenskapsmän, skådespelare, lärare och teologer.
Ända sedan Finland blev ryskt 1809 för att 1917 bli en självständig republik har många svenskar haft en traumatisk inställning till Finland och finlandssvenskar. Den djupt rotade svenska skräcken för konflikter gjorde att Akademien aldrig vågade välja en "rysk medborgare" till ledamot. Därför kunde Finlands nationalskal Johan Ludvig Runeberg, som bara skrev på svenska, eller Zacharias Topelius inte komma på fråga..."
"Jag har skrivit om detta många gånger under årens lopp, men nu anser jag tiden vara rätt för Akademien att upprätta sig själv. Nu under märkesåret 2009, då det är 200 år sedan rikssprängningen och det finns flera lediga stolar, är det dags att lappa ihop Svenska Akademien och än en gång ta med de svensktalande i Finland, den enda plats på jorden där det finns en stor minoritet som har svenska som modersmål."
Tänk att få simma på land och vandra på vatten
Bottna på vågade vägar till tidernas tid
Dansa på rosor ibland i den svartaste natten
Och ta sig på stadiga stegar dit taken tar vid
Eftersom ledamoten Sten Rudholm dog i november, kommer Akademien att tillsätta en ny i år. Platsen gäller stol nummer ett.
För att en finlandssvensk författare ska kunna bli medlem i Svenska Akademien måste hon eller han först flytta till Sverige och bli svensk medborgare. Kravet på medborgarskap är en så grundläggande regel att det är osannolikt att den ändras, menar Engdahl
Nyast h�r

Citat
Vi citerar vad andra skriver.
- Svensktalande delar gener2 16.6.2010
- Invandrarna kan säkra isflaket 20.5.2009
- Ahvenanmaalainen, joka on suomalainen vain juostessaan 20.4.2009
- En finlandssvensk utmaning1 17.4.2009
- Orimligt be om ursäkt för förfäders oförrätt5 27.1.2009
- Släpp in finlandssvenskar igen i Svenska Akademien4 26.1.2009
- Svenskheten i medvind, trots allt 24.1.2009
- Magma Charta ger svenskt hopp2 24.1.2009
- Inte fullt så illa i alla fall – eller? 24.1.2009
- Svenskan kan behöva stöd från öst 19.1.2009
- Inga troll i termen finlandssvensk5 19.1.2009
- Nu flödar magman 14.1.2009
- Eftertanke 9.1.2009
Senaste rapporterna
-
9.5.2012Via svenska - Den svenskspråkiga integrationsvägen (Magma-studie 1/2012)
-
16.1.2012Opinionsmätning bland finlandssvenskar inför presidentvalet 2012
-
25.11.2011Språket på agendan i metropolen (Magma-studie 6/2011)
-
25.10.2011Affärer eller business? (Magma-studie 5/2011)
-
30.8.2011En- eller tvåspråkiga lösningar (Magma pm 2)






