Avslöjande om finskhet

Skrivet av Sven-Erik Klinkmann Torsdag, 26 Maj 2011 10:40

Gästen

Veckans gästkolumn är skriven av Sven-Erik Klinkmann, författare och docent i folkloristik, särskilt populärkultur, vid Åbo Akademi.

"Har läst kapitlet Impivaaralaisuuden kunnianpalautus i Timo Hännikäinens essäsamling Ihmisen viheliäisyydestä ja muita esseitä (2011) och måste medge att jag blev besviken. Ett slags sentimentalt hopkok av hållningar och verbala framställningar som för Hännikäinen tycks framstå som specifikt "finska/finländska" ("suomalaisuus" är ju något svåröversatt till svenska).

Hade väntat mig en intellektuellt stringentare klarläggning av vad de här tämligen mytiska, för att inte säga mystiska begreppen "suomalaisuus" och "Impivaaralaisuus" kan tänkas innehålla. Liksom de flesta sådana tillbakablickande och "sorterande" begrepp - autentiticitet är ett annat, mer allmänt begrepp av liknande slag - kommer de framför allt att fungera tautologiskt, hänvisa bakåt till någonting som "alltid" är bra hur "dåligt" det än kan te sig om man betraktar det ur ett mer "realistiskt" perspektiv.

Alltså: finskhet är viktigt och bra för att det är finskt, varken mer eller mindre. Enskilda finnar och finska kulturyttringar må vara hur jobbiga som helst. Det förhindrar honom inte från att identifiera sig med det finska som känsla och kulturarv. Han skriver att han älskar finskheten som idé även om han ofta kan ha svårigheter at stå ut med sina finska medmänniskor. Osv.

Skrämmande blir det när han säger att finskhet är, om jag minns rätt, tusen gånger viktigare för honom än europeiskhet eller mångkulturellhet , än mer när han hävdar att människan är sådan att hon helst umgås med individer med liknande pigmentering som vad man själv råkar ha. Rena, rama rasimen, som jag ser det. Handlar här framför allt om evokationer, frammananden av känslor och affekter som ska signalera välbehag, närhet, bekanthet.

Hännikäinen framstår som en mjukare, något mer artikulerad representant för den nostalgiskt-nationella våg som tycks svepa över det finländska samhället i dag. Jfr köttproducenten Atrias försök till något som påminner om det Hännikäinen gör här eller de besläktade politiska gesterna som vi läst om i tidningspressen på sistone; Hakkarainen, Halla-aho etc.. Liknande stämningar ingick också i hockeyfirandet häromveckan.

För dem som vill definiera sig som finlandssvenskar framstår tiderna som allt annat än angenäma."