Uusimmat suomeksi
Latest in English
Nyaste idéerna
Språkbad och tre språks obligatorium
Inför språkbadsklasser i de finska skolorna och sluta tala om tvångssvenska. Inför i stället tre språks obligatorium: modersmålet (finska eller svenska) + två andra språk efter eget val och skolans möjligheter att erbjuda språket ifråga.
Språkbad åt intresserade
I stället för att propagera för svenska som tvångssvenska kan vi erbjuda finsktalande eller tvåspråkiga föräldrar ett ypperligt alterantiv i språkdebatten. Gör som man gjort i Vasa! Erbjud intresserade finskspråkiga språkbadsklasser i svenska i de finskspråkiga skolorna. Intresset för det svenska språket är stort i Vasa. Vi har dubbelt flera sökande än vi har elevplatser. Nästa läsår kommer man här i Vasa att utöka antalet elevplatser därför att intresset är så stort. Enspråkigt finska och tvåspråkiga familjer har insett nyttan av att kunna åtminstone de två nationalspråken väl och även märkt att man lär sig båda språken bra genom att språkbada. De sålunda ökande antalet tvåspråkiga barn växer upp och inser nyttan av att kunna även svenska och blir en tillgång för oss finlandssvenskar Vi som kan svenska och finska har även lättare att lära oss de med svenska besläktade språken bl.a. engelska och tyska, men även de nordiska språken öppnar sig lättare för oss. Genom att lära sig svenska i en språkbadsklass försvinner allt tvång och inlärningsmetoderna är både motiverande, intressanta och bjuder på många positiva upplevelser för eleverna. Fram för språkbadsklasser i de finska skolorna!
Huolehtikaa kielikoodeistanne
Mikäli kaikki kaksikielisiin perheisiin syntyvät lapset kirjattaisiin maistraattiin ruotsinkielisinä, teitä olisi enemmän. Omat rivit olisi syytä laittaa myös kuntoon. Oma täysin suomenkielinen lapseni on maistraatin tiedoissa ruotsinkielinen, ihan vaan siksi että saisi käydä koulunsa ruotsiksi missä päin Suomea tahansa. Toisaalta osa lapseni luokalla olevista kaksikielisistä lapsista on kielikoodiltaan suomenkielisiä.
Nordisk TV
Kunde man inte tänka sig de nordiska länderna som ETT "land" då det gäller TV-programmen som nu hindras att ses i de nordiska grannländerna av upphovsrättsliga skäl? Om man kunde komma överens med de nordiska länderna om att allt som produceras i något av länderna, får sin ersättning som förr men spridningen skulle ske över gränserna. Nu vet jag ju inte hur ersättningar beräknas. Finns det någon tabell som säger att ersättningen blir så och så stor om så och så många kan se eller nyttja det? Skulle vi här i Finland kunna se svenska, norska och danska vardagliga program, skulle säkert en hel del finnar se på dem och på det sättet bättre införlivas och förstå nyttan av svenska (skandinaviska). En annan bonus kunde vara att danskarna kunde börja uttrycka sig lite mer "skandinaviskt" till gagn för dem som nu har svårt med danskan.
Kartläggning av undervisningsspråk i tvåspråkiga familjer
Jag har en längre tid varit bekymrad över hur man prognostiserar den svenskspråkiga befolkningens utveckling både då det gäller på kort och på lång sikt. Jag har själv följt med hur man i Esbo gör upp dylika prognoser och förfärats över dess verklighetsfrånvaro. Man baserar de facto en stor del av stadens budgetering på dessa siffror vilket gör problemet ännu större. Då jag råkar känna till en del om utbildningssektorn i Esbo, tar jag kommunen ifråga som exempel. Den offentliga prognosen ger vid hand ett visst antal svenskspråkiga barn som det bör beredas skolutrymme för inom en viss tidsram, ofta på årsbasis. Med facit på hand har det visat sig att det prognostiserade antalet alltid understiger det verkliga behovet - rejält. Det är heller inte särskilt svårt att gissa sig till vad denna felmarginal beror på. Man utgår givetvis, i sin statistikiver, ifrån befolkningssammansättningen i dess nuvarande konstruktion där två av de viktigare delarna torde vara ålder (fertilitetsålder beaktat) och registrerat språk. Vad man överhuvudtaget inte beaktar är benägenheten att, i tvåspråkiga familjer (finska – svenska), sätta barnen i svensk versus finsk skola. Skulle man kunna få fram en koefficient för detta fenomen och applicera dito på de officiella prognoserna så skulle slutresultatet säkerligen se annorlunda ut. Min idé är alltså den att Magma skulle utföra en nationellt omfattande undersökning för att kartlägga benägenheten att, i tvåspråkiga familjer, sätta sina barn i svensk- eller finskspråkig dagvård respektive undervisning. För att ytterligare påvisa att dagens prognoser borde justeras utgående från dylika faktorer kunde man kanske göra en retroaktiv studie med avsikt att kartlägga motsvarande fenomen för barn i tvåspråkiga familjer på 70 och 80 talet.
Satsa på språkbad
I Vasa är intresset för språkbad i svenska för finskspråkiga stort. Elevtillströmningen är så stor att endast en del av de intresserade nya eleverna kan tas in på Keskuskoulus språkbadsklass. Ett positivt sätt att möta detta intresse är att göra det möjligt för våra finskspråkiga intressenter att sätta sina barn i språkbadsklasser över hela vårt språkområde. Satsa på språkbadsklasser längs västkusten och gör svenskan populär bland framsynta finländare!
Språkundervisning skolor, arbetsplatser
Mera kulturinriktat: hur förstår vi varandra. Skolelever kunde samtidigt med språkundervisningen lära sig om olika levnadssätt i norden, kulturella lokala evenemang. Ta upp lokal historik på lokalt språk. Hellre lätt tal, sånger, teater, än grammatik. Speciellt i de lägre klasserna. Senare kan man lära sig skriva och läsa svårare texter och då först ta in mera grammatik. Utveckla pidgin-skandinaviska för dem som inte behöver mera.
Sida 1 av 9
