Uusimmat suomeksi
Latest in English
Nyaste idéerna
Motverka navelskådandet
Den senaste "visionära" rapporten innehåller bitvis intressant läsning men inte mycket nytt. Man leker med olika scenarier som alla har det gemensamt att de saknar konkretion. Det verkar som om man i svenskfinland har svårt att se, kanske också att tala om, vad det egentligen är som gör att lojaliteten i de egna leden försvagas samtidigt som avogheten på den finska sidan växer. Ett fel är att man som vanligt i ankdammen alltid frågar sig själv, eller ännu hellre sina hövdingar; vi vet ju bäst hur det funkar här! Eller vänder man sig till utländska experter och utredningar. Resultatet blir en till synes evig rundgång av ekonomi, kultur, utbildning, innovationsbenägenhet, språkbad, regionalpolitik, minoritetsstatus, grundlag och politisk korrekthet. De åtgärder som föreslås är också nästan alltid schablonmässiga och utan konkretion. Mitt förslag till hur man kunde röra om i diskussionen på ett innovativt sätt är att göra en undersökning bland "utomstående insiders". Med sådana avser jag inte industripampar, finanslejon, politiker och professionella förståsigpåare utan "vanligt folk" med en bra kombination av kunskaper och distans. Till exempel utlänningar som bor och verkar i Svenskfinland eller finländare som levt länge utomlands, utan partibok och knutpatriotism. Det finns gott om sådana som, om man lät dem komma till tals, säkert kunde hjälpa till att bryta rundgången i debatten. Alltså, tillsätt en sådan grupp och låt den sammanställa en rapport om hur man utifrån ser på orsakerna till svenskfinlands kris!
Quebec
Angående allt från liten font eller obefintlig svensk text på förpackningar till kommun sammanslagningar och nerläggning som är till för att skada allt som rör oss svenskspråkiga, så börja titta på Quebec! Anlita en frispråkig franskspråkig quebecian som inte förstår hukar mentaliteten som våra svenskspråkiga politiker tycks anamma! Det måste väl finnas ett flertal som våra rika fonder kan anlita ?
Det registrerade modersmålets betydelse
Enligt Statistikcentralens siffror har 6 procent av alla Helsingforsbarn i åldern 6-15 år svenska som modersmål. Samtidigt visar Helsingfors stads utbildningsverks statistik att över 8 procent av eleverna i stadens grundskolor går i svenskspråkiga skolor. Varför finns denna skillnad? Förklaringen är enkel; i en del tvåspråkiga familjer registreras barnen som finskspråkiga, men de går ändå i en svenskspråkig skola. Detta tycker jag är underligt, var och en borde förstå att det finns svenskspråkiga skolor bara om det finns barn som är registrerade som svenskspråkiga. Magma borde sprida information om att det är viktigt att se till att barnens modersmål i befolkningsdatasystemet är svenska, om man vill att barnen skall studera på svenska. På så sätt garanteras de svenskspråkiga skolornas existens. Magma kunde utföra detta genom att årligen skicka ett brev åt alla svenskspråkiga som fyller t.ex. 23 år och informera dem om att det är viktigt att registrera barnen som svenskspråkiga, om man planerar att det skall vara barnens skolspråk. Magma skulle också kunna på sin hemsida berätta om möjligheten att byta modersmålet till svenska. Det går ju numera att göra via statens hemsidor. Adressen är: http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/e-tjanster_och_blanketter/blanketter/maist_vrk_5_05_fi_sv/index.html
Runeberginstitutet
Tyskland har har ett Goetheinstitut, Frankrike sitt Alliance Francaise, och Storbritannien har British Council - varfor kunde inte de finlandssvenska institutionerna sla sig tillsammans bakom ett finlandssvenskt kulturinstitut, som skulle framja det svenska spraket samt den finlandssvenska kulturen sa val i finsksprakiga Finland, sasom utomlands? Forutom att oka forstandet for det finlandssvenska i det finska Finland kunde dessa institut fungera som samlingsplatser for sma svensksprakiga minoriteter i sk. sprakoar. De kunde vara centralt belagna i stader sa som Tammerfors, Jyvaskyla, Uleaborg, Joensuu och Villmanstrand, och inhysa forutom bibliotek, gratis sprakkurser i svenska, ocksa mysiga kafeer, intressanta seminarier och utbildning, t.ex. svensksprakiga sprakduscher for smabarn. De kunde erbjuda material, hjalp och valkanda talare for finsksprakiga skolor, fungera som kontaktplatser dar finsk- och svensksprakiga foreningar kunde grunda samarbetsverksamhet, organisera elevutbyte eller hjalpa till med klassresor t.ex. till skargarden. Ett institut som detta kunde fungera som ett skyltfonster for det finlandssvenska i en miljo som blir alltmer misstanksam mot det svenska i Finland. Den kunde avmystifiera finlandssvenskheten pa helt finsksprakiga orter, och ge en orsak samt redskap for svenskundervisning pa orter dar svenskan inte anvands dagligen. Den skulle starka den svensksprakiga identiteten for minoriteter i sprakoar och kanaler for finlandssvensk kultur och litteratur att komma in i det finskaste Finland. Branscher utomlands vore ocksa viktiga i att framja finlandssvenskans stallning. Kannedomen av finlanssvensheten kunde framjas i Sverige, dar den ar bristfallig. I samband med Alands landskapsregering kunde den framja turism till skargarden, och etablera en intressant finlandssvensk identitet, parallelt med den finsksprakiga, som skulle ses som en del av Finland, just som Quebec ses som en del av Kanada, men med sin egna, sarskilda identitet.
Öppen Källkod kan vi finlandssvenskar vara stolta över!
Man kan generellt säga att vi finlandssvenskar står för 25 % av infrastrukturen av Internet genom Linus Torvalds och Michael Widenius som skapat Linux och MySQL. Detta är något som Magma och Kulturfonden kunde slå mynt av. Dessa båda herrar är nog de internationellt mest kända finlandssvenskarna idag. Driver själv ett 1,7 M € Open Source projekt genom Vasa yrkeshögskola tillsammans med Umeå Universitet www.openkvarken.fi och har en längre tid försökt få dessa två finlandssvenskar som talare till mina Open Source seminarier. Detta kunde göras till en mer finlandssvensk sak där vi kunde fundera hur finlandssvenskarna kunde profilera sig mer när det gäller Open Source.
Finlandssvensk aktionsgrupp
Eftersom det florerar mycket svenskhatiska inlägg på webben, som påverkar finskspråkigas inställning mot finlandssvenskar, så är min idé att vi startar en "aktionsgrupp" som bemöter dessa inlägg, i frågasätter resonemangen och sakligt argumenterar för en annan ståndpunkt. Tanken med att vara en grupp är att vi kan stödja varandra i debatten. Nu är det ju så att jag själv är usel på finska, men jag tänker att det inte behöver vara något hinder, det finns ju andra som jag kan fråga om formuleringar och dessutom finns det översättningsprogram på internet.Vem tycker det skulle vara viktigt? Vem vill vara med?
Svar på förtal
Skapa (i tryck, el. på webben...?) en liten sk. lathund, "Svar på förtal", som tar upp alla vulgärargument mot de svensktalande och hur dessa vulgärargument elegantast ska pereras. Okunskapen är stor bland de finsktalande om varför och på vilka grunder svenskan och de svenskspråkiga har en särställning i landet. Även "vanliga" finlandssvenskar (för att inte tala om den växande skaran tvåspråkiga..) står ibland flata inför osakliga påhopp som gör gällande att svenskan är en kvarleva från det "imperialistiska" svenska "väldets" tid och att "privilegierna" som språket och dess användare begåvats med snarast borde slopas.
Sida 2 av 9
