Nyaste idéerna

Strategi för bevarande av svenskspråkiga majoriteter

I den aktuella debatten om karelarnas integrering i det stympade efterkrigstidens Finland talas det om att man ville undvika förfinskning eller rubbning av språkbalansen i de helsvenska eller tvåspråkiga kommunerna och att Finland därför undvek att placera karelarna i dessa områden. Tar inte ställning till om man handlade rätt eller fel, men den bevisar iallafall vilken prioritet försvaret av svenskheten hade på den tiden. Det fanns de "svenska områdena" och det fanns "de finska", man utgick dvs från den så kallade territorialprincipen. En princip som numera tycks ha fullständigt skrotats i dagens Finland (både på pappret, i lagen och i praktiken), där det anses det politiskt korrekt att varenda purfinne ska ha rätt till att använda finska - även på mycket svenska ställen. En kort anekdot: i Nagu, Mattnäs hölls för några somrar sedan en aktion. Aktionshållaren som kom dit kunde knappt ett ord svenska så aktionen hölls på finska trots att minst 72% talar svenska i Nagu. Tror någon på allvar att finlandssvensk skulle kräva att de bemöts på svenska t.ex. i Joensuu? Nej knappast. De allmänna inställningen tycks vara att finnarna har rätt att tala finska precis var som helst medan svenskan förpassas till sina egna områden.

Det verkar inte finnas någon sorts strategi för skyddandet av språkbalansen i t.ex. tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk. Anses det politiskt inkorrekt att kräva någon sorts kunskaper i svenska av finska inflyttare trots att kommunen är tvåspråkig? Det talas alltid enbart om tvåspråkigheten - "alla ska ha möjlighet till service på sitt eget modersmål". Jag tror att detta på sikt kommer att vara förödande för flera tvåspråkiga kommuner. Den procentuella svenskspråkigheten har ju också stor betydelse. Jämför t.ex. Pargas 53% (Väst-Åboland 58%) med Ekenäs >80%. Det är ju givetvis sånt här som avgör hur viktigt det känns för eventuella finskspråkiga inflyttare att lära sig svenska. Om man som finskspråkig dessutom alltid blir bemött på finska bland finlandssvenskarna oavsett hur många som har svenska som modersmål i kommunen ger vi ju dessutom bilden att svenskan inte är så viktig. 

Jag förespråkar utökad svensk territoriell autonomi i någon form. Bevarandet av det svenska Finland handlar mycket om imagen. Varför inte oftare använda orden "svenskspråkig kommun" även då det handlar om tvåspråkiga? Som på samma sätt anknyter till kommunens historia. Möjlighet till service etc. på finska finns ju ändå kvar. Ge invandrare möjlighet att lära sig svenska som första språk i speciellt i områden som riskerar förfinskning. Detta är inget isolationstänkande utan mer en framtidsstrategi. Ju fler som talar svenska desto bättre för svenskan i Finland. Finlandssvenskarna borde även själva vara öppnare för återinflyttning från Sverige. Bor t.ex. ca 100.000 finlandssvenskar där. Jag själv tillhör en av dem.

Lathund för svar på förtal

Utarbeta en lista, typ lathund (på webben och/eller i traditionell grafisk form) om hur, dvs. med vilka motargument, man lätt kunde ge "svar på förtal" och bemöta de vanligaste och åtterkommande slängarna från finskspråkigt håll som grundar sig på vulgäruppfattningen att finlandssvenskarna är en särskild klass eller språkgrupp som hårdnackat håller fast vid orimliga och dyra "privilegier" som härstammar från den svenska "ockupationstiden". Enligt min erfarenhet är den sakligt osentimentala faktakunskapen om den egna språkgruppens historiska och dagsaktuella rättighter ingalunda särskilt utbredd. Inte ens inom familjer och släkter som av hävd varit "svenska", för att inte tala om en växande skara tvåspråkiga.

Plussaruotsi

Attityderna till det svenska i Finland skapas i skolåldern, och i trakter utan behov av svenska kunskaper känns den obligatoriska undervisningen naturligtvis som ett irriterande ok. Och när denna syn på svenskan etsats in under många skolår är det osannolikt att attityderna senare i livet skulle förändras nämnvärt. Folk tenderar ju att tillgodogöra sig ny information så att den stärker åsikterna från förr. Därför MÅSTE konceptet Pakkoruotsi tvättas bort. Och det bästa sättet är att ersätta det med motsatsen Plussaruotsi. Varför inte använda de naturliga drivkrafter som finns i både finsk- och svenskspråkig ungdom, de positiva känslor som alla har för kända förebilder i vårt land. Man kan t ex ordna fotbollsläger med Jonathan Johansson, ishockeyskola med Fredrik Norrena och ridskola med Kyra Kyrklund (om vi ponerar att dessa galjonsfigurer vore intresserade av uppdraget). Med fondens stora resurser kunde man skapa väldigt attraktiva kontaktytor mellan majoritetsungdomen och dessa finlandssvenska framstående personer. Verksamheten skulle finnas i förgrunden, och den praktiska språkträningen skulle komma på köpet eftersom verksamheten skulle ske på svenska i svenskbygden. Detta skulle göra svenskan och vistelsen i Svenskfinland till ett extra plus i en annars attraktiv verksamhet, och begreppet Plussaruotsi skulle bli motiverat och möjligt att lansera. Verksamheten skulle skapa naturliga kontakter mellan de båda språkgrupperna och ändra attityderna i skola efter skola, inte bara hos de individer som deltar i verksamheten. På ca 20 års sikt kunde detta ha en kännbar effekt på attityden mot oss finlandssvenskar. Jag själv förstod att "finnar är människor" då jag under gymnasietiden tillbringade några skoldagar i finska Härmä, så jag tror starkt på att denna metod skulle ge riktiga resultat.

Bloggportal för +35 åringar

Jag saknar en öppen bloggportal för vuxna finlandssvenskar - bloggen.fi finns, papper.fi finns men de riktar sig stark till en yngre målgrupp. Bloggen.fi är också mycket starkt österbottnisk - och inget ont med det, men som Esbobo känner jag mig litet utanför då jag läser bloggar där. Att skriva en blogg kan vara ett ytterst bra sätt att uppehålla och utveckla sitt språk, då man jobbar på finska och inte mera sitter på skolbänken. Hbl skulle i mitt tycke förefalla som en logisk omgivning för en blogosfär på svenska, men av någon orsak satsar hbl inte på detta.

Tvåspråkig tidning

Vi saknar en tvåspråkig tidning. Det uppstår allt mera tvåspråkiga hem. Det skulle vara bra för både barnen och föräldrarna att en dagstidning skulle publiceras på finska och svenska. Ett sammandrag på det andra språket i en tidning fungerar inte. Ingen läser trista sammandrag utan bilder. Man vill gärna läsa intressanta saker på bådas språk för att kunna diskutera om saker och ting. Dagens flyttrörelse samt invandrare skulle även dra nytta av en sådan tidning. Kanske man samtidigt kunde återfå den s.k. B-upplagan, d.v.s. nyheter utanför huvudstadsregionen.

Gratis översättningsservice för företag

Många finska produkter saknar svensk text/innehållsförteckning etc. Ibland finns det svenska texter, ofta bristfälliga. Det vore fint om det fanns en översättningsservice för finskspråkiga företag - de kunde skicka in sin finskspråkiga text och någon kunnig kunde ideellt översätta till god svenska och företaget kunde således sätta texten på sin produktförpackning. Skulle detta vara gratis så skulle tröskeln vara låg att skicka in. Om man dessutom kunde garantera kvalitetsnivån på översättningarna så skulle det vara fint. Man kunde tänka sig att ta emot donationer från nöjda företagare - trots att tjänsten med fördel kunde vara gratis. Exempelvis kunde studerande som studerar till översättare få god arbetspraktik genom detta, också andra språkstuderanden kunde vara intresserade och man kunde också tänka sig att det skulle användas i svenska/finska undersvisningen i grundskolorna som projektarbete eller dylikt under uppsyn av språkläraren. Det kunde vara ganska snärtigt för en ungdom att ha översatt och ha sin text på någon produkt i Finland. Man kunde ge ut arbetsintyg till dessa studeranden för att sen kunna användas då de sedan söker sig till arbetslivet.

Svensk turism

I Sverige idag 2009, vet knappt någon om finlandssvenskarna, de som känner till dem, tror att de är mumintroll och endast är påhittade. Jag skulle vilja se hur finlandssvenska turistorganisationer (om det finns?) går samman och gör en marknadsföringsoffensiv i Sverige. Marknadsföra våra ideal, våran i stort sätt svenska skärgård. Visa våran gemensamma kultur, detta har Åland lyckats bra med. Men Åland har inte satsat på media via svensk television. Nu är den rätta tiden för att slå sig in. Då finanskriser slår in som tsunamis över världen, svenskarna kommer inte längre att söka sig utåt europa och världen, de kommer, precis som befolkningen i Finland att söka semestern inom sina gränser, pga ökade kostnader. För svenskarna har euron blivit dyr, men det är ändå ett annat alternativ än den inhemskt svenska. Något mer utöver det vanliga. Vi skulle kunna med hjälp av svenska kulturfonden främja den inhemska kulturen med svensk turism, för att behålla den svensktalande statusen, som kanske håller på att försvinna, på vissa platser runt om kusterna. Turismen är en mycket viktig inkomstkälla speciellt i skärgårdskommunerna. Vi säkrar det svenska språket på våra turistöar, samt att det skulle uppskattas av turisterna. Låt oss nu se chansen, samordna ex. stuguthyrningen i kusterna, evenemang på en sida, lätttillgängligt, paketlösningar. De som skulle komma hit kommer förhoppningsvis att komma tillbaka, även då de sämre tiderna är över.