Nyaste idéerna

Webbsidor på svenska

I en annan idé konstaterades det faktum att svenskan saknas eller är bristfällig på förpackningar. Ett mycket större problemområde, var det ej borde vara utrymmesbrist är dock olika företags webbsidor och deras totala ovilja att betjäna svenskspråkiga. Försök hitta betjäning på svenska från de företag ni anlitar mest, den är så sällsynt att det tom är i praktiken omöjligt att understöda endast de som har ens hjälplig svenska. Chockerande är det faktum att stora företag, hemmahörande i Sverige, vägrar upprätthålla svenskspråkiga sidor i Finland. Jag har fått svaret att i Finland betjänar vi på finska.

Språkministeridén

Språkminister? För några veckor sedan föreslogs att man borde inrätta en ministerpost för språkfrågor. Jag tyckte det lät som sällsynt bra idé! Konstigt förresten att vi inte har någon förut, och ändå kallar vi oss ett land med två nationalspråk. Varför inte ha en minister som har upprätthållandet av tvåspråkigheten och den finlandssvenska kulturen som sitt största ansvarsområde, men även andra minoritetsspråk?

Läs mer

Tummen upp

Språkförsvaret i Sverige har både tummen upp och tummen ner för bra respektive dåliga initiativ, åtgärder, skyltningar, texter, varudeklarationer, kampanjer mm. för svenskan i vardagen. Se www.sprakforsvaret.se och sedan menyn till vänster. Med rätt uppbackning i press och bloggar har det en avsevärd effekt. Magma+Folktinget borde absolut få till stånd en motsvarande verksamhet här. Gör någonting konkret som engagerar "massorna". Rösta sedan fram årets bästa och sämsta grej, och dela i framtiden ut språkministerns pris.

Svenska på produktförpackningar

Innehållsförteckning på svenska finns på de flesta förpackningar för att lagen kräver det, annars skulle den nog också snart vara ett minne blott. Men jag med många andra undrar över all annan information på livsmedelsförpackningar som numera ofta saknas på svenska och finns det mot förmodan något på svenska, så är fonten en bråkdel av den finska. Och jag med många andra har länge ställt oss frågan varför!!! Hur skall jag som svenskspråkig kund tolka det? Anses jag ha bättre syn än mina finska vänner? Eller vill livsmedelsproducenten att jag skall veta min plats som minoritet och därför alltid vill göra mig påmind om min ställning så fort jag köper deras produkt. Eller är man rädd att stöta sig med majoriteten? Är livsmedelsproducenten rädd att sälja mindre av produkten om det finns lika mycket text på svenska och om fonten är lika stor på som den finska? Att hänvisa till platsbrist, tekniska orsaker eller estetik; den förklaringen köper ingen. Det är bara svepskäl. Titta på bl.a. på Euroshoppers och Lidls produkter. Jag ber att någon marknadsförningsansvarig kunde ge ett uttömmande svar varför man valt denna linje. En marknadsföringsansvarig för en stor livsmedelsproducent måste ju ha funderat över detta och på något sätt motiverat det, åtminstone för sig själv och även för ledningsgruppen varför man har aktivt valt bort svenskan. Jag har t.o.m. hittat livsmedelsprodukter i butikshyllan som helt saknat information på svenska.

Jag hoppas Tankesmedjan Magma och/eller Folktinget tar sig in titt på detta. Detta ickevarande av svenskan på våra livsmedelsförpackningar och i samhället i övrigt gör att svenskan marginaliseras ytterligare och vi isoleras mer och mer och detta inte av vår egen fria vilja. Och jag börjar tro att detta inte är fråga om okunskap, aningslöshet eller ointresse utan ett medvetet val från majoritetens sida.

Strategi för bevarande av svenskspråkiga majoriteter

I den aktuella debatten om karelarnas integrering i det stympade efterkrigstidens Finland talas det om att man ville undvika förfinskning eller rubbning av språkbalansen i de helsvenska eller tvåspråkiga kommunerna och att Finland därför undvek att placera karelarna i dessa områden. Tar inte ställning till om man handlade rätt eller fel, men den bevisar iallafall vilken prioritet försvaret av svenskheten hade på den tiden. Det fanns de "svenska områdena" och det fanns "de finska", man utgick dvs från den så kallade territorialprincipen. En princip som numera tycks ha fullständigt skrotats i dagens Finland (både på pappret, i lagen och i praktiken), där det anses det politiskt korrekt att varenda purfinne ska ha rätt till att använda finska - även på mycket svenska ställen. En kort anekdot: i Nagu, Mattnäs hölls för några somrar sedan en aktion. Aktionshållaren som kom dit kunde knappt ett ord svenska så aktionen hölls på finska trots att minst 72% talar svenska i Nagu. Tror någon på allvar att finlandssvensk skulle kräva att de bemöts på svenska t.ex. i Joensuu? Nej knappast. De allmänna inställningen tycks vara att finnarna har rätt att tala finska precis var som helst medan svenskan förpassas till sina egna områden.

Det verkar inte finnas någon sorts strategi för skyddandet av språkbalansen i t.ex. tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk. Anses det politiskt inkorrekt att kräva någon sorts kunskaper i svenska av finska inflyttare trots att kommunen är tvåspråkig? Det talas alltid enbart om tvåspråkigheten - "alla ska ha möjlighet till service på sitt eget modersmål". Jag tror att detta på sikt kommer att vara förödande för flera tvåspråkiga kommuner. Den procentuella svenskspråkigheten har ju också stor betydelse. Jämför t.ex. Pargas 53% (Väst-Åboland 58%) med Ekenäs >80%. Det är ju givetvis sånt här som avgör hur viktigt det känns för eventuella finskspråkiga inflyttare att lära sig svenska. Om man som finskspråkig dessutom alltid blir bemött på finska bland finlandssvenskarna oavsett hur många som har svenska som modersmål i kommunen ger vi ju dessutom bilden att svenskan inte är så viktig. 

Jag förespråkar utökad svensk territoriell autonomi i någon form. Bevarandet av det svenska Finland handlar mycket om imagen. Varför inte oftare använda orden "svenskspråkig kommun" även då det handlar om tvåspråkiga? Som på samma sätt anknyter till kommunens historia. Möjlighet till service etc. på finska finns ju ändå kvar. Ge invandrare möjlighet att lära sig svenska som första språk i speciellt i områden som riskerar förfinskning. Detta är inget isolationstänkande utan mer en framtidsstrategi. Ju fler som talar svenska desto bättre för svenskan i Finland. Finlandssvenskarna borde även själva vara öppnare för återinflyttning från Sverige. Bor t.ex. ca 100.000 finlandssvenskar där. Jag själv tillhör en av dem.

Pensionärsjobb

En del sjukpensionärer vill börja t.ex. snuttjobba, men vågar inte. Pensionsbolagen hot om att tolka sjukpensionären tillräckligt frisk, hindrar jobbmöjlighet. Jag har själv blivit borta från näringslivet för 5 år sedan tack vare burn-out och skulle vilja prova jobba igen, men vågar inte. Pensionsbolaget har meddelat att de har rätt att tolka ifall en sjukpensionär är tillräckligt frisk för att sjukpensionen skulle avbrytas. Därefter måste man ansöka sjukpension pånytt, ifall man inte klarar att arbeta. Det är säkert svårare att få sjukpension på nytt , i dessa dagar. Här borde pensionslagen ändras. Det finns resurser i Finland som inte används idag.

Lathund för svar på förtal

Utarbeta en lista, typ lathund (på webben och/eller i traditionell grafisk form) om hur, dvs. med vilka motargument, man lätt kunde ge "svar på förtal" och bemöta de vanligaste och åtterkommande slängarna från finskspråkigt håll som grundar sig på vulgäruppfattningen att finlandssvenskarna är en särskild klass eller språkgrupp som hårdnackat håller fast vid orimliga och dyra "privilegier" som härstammar från den svenska "ockupationstiden". Enligt min erfarenhet är den sakligt osentimentala faktakunskapen om den egna språkgruppens historiska och dagsaktuella rättighter ingalunda särskilt utbredd. Inte ens inom familjer och släkter som av hävd varit "svenska", för att inte tala om en växande skara tvåspråkiga.