Uusimmat suomeksi
-
24.4.2012TemaSuomen juutalaisetLaillinen asema
Suomen juutalaiset on yksi Suomen perinteisistä vähemmistöistä, eli sellaisista etnisistä ja kielellisistä vä-hemmistöistä, jotka ovat olleet olemassa Suomessa jo
-
14.3.2012TemaVenäjänkieliset Suomessa – kasvava vähemmistöVenäjänkieliset ovat Suomen suuri ja nopein kasvava maahanmuuttajaryhmä.
Latest in English
-
8.2.2012TemaSwedish tongue, Finnish heart2Swedish-speaking Finns make up a small minority of Finland's population, yet their influence on the country has been great.
-
13.3.2009LänkarThe Swedish-speaking minority must rethink its position 1I Helsinki Times har chefredaktör Alexis Kouors intervjuat Pär Stenbäck om svenskan ställning i Finland:"Pär Stenbäck is an important political
Sök
Nyaste idéerna
TV från Norden. Optisk fiber.
1.Vi måste få se på de svenska TV kanalerna oberoende av var vi bor i Finland. UR-Akademins program, barnkanalen, och motsvarande. Det måste gå att få se de rikssvenska kanalerna också utanför Vasa-området och Åland.
2. Det måste gå att få optisk fiber över till södra Finland också, då de fått de till Vasa.
3. De finska barnprogrammen kan man se på nytt på YLE:s websajt, men svenska barnprogram och vuxenprogram kan man inte se på webben. Det är alltid upphovsrättsliga skäl till att vi inte får se på webben. Ta t.ex. julkalendern på svenska. Svenska barn i Finland skulle sitta och passa tiden varje dag för att se Lasse och Majas detektivbyrå programmet. Finska barn kunde välja när de ville se sin julkalender på webben, ifall de hade t.ex. julhandlande föräldrar, julfester etc. Det är en viktig princip att kunna se ens de 30minuter av barnprogram som kommer på svenska varje dag.Speciellt när det är en följetång, som man inte kan följa med om man missar två gånger i följd.
Även svenskspråkiga barn borde få existera på sitt modersmål
I skolorna i Helsingfors, kanske på annat håll också, är det allmänt att man kan bjuda in någon att berätta om något för eleverna i den sammansatta grundskolan bara på finska. Vid föräldramöten kommer frågan ibland upp ifall det är okej att använda finskan ifall man inte hittar någon svenskspråkig. Föräldrarna på föräldramötet säger ja inför andra föräldrar, det går bra. Då lärarna frågar eleverna om det är okej att vi har en finsk föredragningshållare och om alla förstår finska säger eleverna ja inför andra elever. Då den enskilda svenskspråkiga läraren frågar föräldrar och elever enskilt får de ofta svaret nej. "Jag vill ha informationen på svenska", "Nej, jag förstår inte finska". Frågar en kollega, som är tvåspråkig samma föräldrar eller elever får de ett divergerande svar. (Detta gäller nu inte lektioner i finska). Jag tycker det är hemskt att man som elev respektive förälder inte får vara svensk ens i sin egen näromgivning. Ofta heter det dessutom i dessa sammanhang att "vi" översätter sen om det är något ni inte förstår. Det är ett hån mot dessa föräldrar repektive barn. Det borde vara en helt självklar sak att ha en person översätter allt från det finska inslaget till svenska, oberoende vad det är frågan om i svenska skolor. Det ska inte vara så som nu att man tar för givet att alla förstår finska. T.o.m. i helt svenskspråkiga kommuner har det förekommit att alla elever högljutt säger att de förstår finska. De som förstår minst är tvungna redan från första klass säga att de förstår finska.Språkbarometer
I Raseborg och kanske även i andra kommuner kan man gå in på stadens hemsida och skriva sin kommentar om servicen på svenska respektive finska. Det alternativ som inte finns är om det alls är möjligt att få den nämnda servicen på svenska inom säg 20km. Det borde finnas inbyggt en landsbygdsbarometer också. Ja, jag kan få den och den servicen i staden på mitt språk inom 10 eller 20km.Magma i Österbotten
Hej. Min idé är att Magma ordnar evenemang även i Österbotten, inte bara i Helsingfors.Tvåspråkig telefonservice
Vårt idéförslag handlar om en enkel efterlevnad av den tvåspråkiga telefonservicen vid statliga och kommunala verk. Kanske något för Folktinget? Den må fylla lagens bokstav om att information ska ges på både finska och svenska. Men vid en närmare uppringning visar det sig att färdigheterna att tala svenska inskränker sig till att säga verkets namn. En tilläggsfråga resulterar i uppmaningen att tala finska. Vid en rundringning som vi gjorde var detta fallet, både i Helsingfors och vid en del statliga verk.
Och hur är det med språktilläggen t.ex. på Stockmanns? Alla expediter som bär den svenska flaggan vill inte betjäna på svenska.
Två svenska studenter från Practicum och Arcada
Sida 9 av 9






