Plussaruotsi

Attityderna till det svenska i Finland skapas i skolåldern, och i trakter utan behov av svenska kunskaper känns den obligatoriska undervisningen naturligtvis som ett irriterande ok. Och när denna syn på svenskan etsats in under många skolår är det osannolikt att attityderna senare i livet skulle förändras nämnvärt. Folk tenderar ju att tillgodogöra sig ny information så att den stärker åsikterna från förr. Därför MÅSTE konceptet Pakkoruotsi tvättas bort. Och det bästa sättet är att ersätta det med motsatsen Plussaruotsi. Varför inte använda de naturliga drivkrafter som finns i både finsk- och svenskspråkig ungdom, de positiva känslor som alla har för kända förebilder i vårt land. Man kan t ex ordna fotbollsläger med Jonathan Johansson, ishockeyskola med Fredrik Norrena och ridskola med Kyra Kyrklund (om vi ponerar att dessa galjonsfigurer vore intresserade av uppdraget). Med fondens stora resurser kunde man skapa väldigt attraktiva kontaktytor mellan majoritetsungdomen och dessa finlandssvenska framstående personer. Verksamheten skulle finnas i förgrunden, och den praktiska språkträningen skulle komma på köpet eftersom verksamheten skulle ske på svenska i svenskbygden. Detta skulle göra svenskan och vistelsen i Svenskfinland till ett extra plus i en annars attraktiv verksamhet, och begreppet Plussaruotsi skulle bli motiverat och möjligt att lansera. Verksamheten skulle skapa naturliga kontakter mellan de båda språkgrupperna och ändra attityderna i skola efter skola, inte bara hos de individer som deltar i verksamheten. På ca 20 års sikt kunde detta ha en kännbar effekt på attityden mot oss finlandssvenskar. Jag själv förstod att "finnar är människor" då jag under gymnasietiden tillbringade några skoldagar i finska Härmä, så jag tror starkt på att denna metod skulle ge riktiga resultat.