Tidigare kolumnister

”Vi står inför en europeisk Big Bang” - ett plock bland höstlöven i Bryssel

Anna-Karin Friis

Måndag, 24 Oktober 2011 09:21

Mitten av oktober; de politiska brandtalen om att stärka de federalistiska dragen i EU avlöser varann. Kommissionsordförande Barroso hetsar för att ersätta den monetära unionen med en ekonomisk och fiskal union där kommissionen är drivkraften, inte de mellanstatliga mötena och avtalen som hittills. Eller som han uttryckte det i veckan; kommissionen ska kunna kräva en andra behandling av ett EU-lands nationella budgetförslag och kräva ändringar, övervaka verkställandet och utöva budgetdisciplin, därför att "mera disciplin och mera integration betyder mera Europa".

Läs mer: ”Vi står inför en europeisk Big Bang” - ett plock bland höstlöven i Bryssel

Sillisalaattia sokerikulhosta – kysymyksiä Radio Vegan yölähetysten äärellä

Sirpa Kähkönen

Onsdag, 12 Oktober 2011 09:21

Olen jo vuosia kuunnellut Radio Vegaa säännöllisesti. Sen ohjelmat ovat monipuolisia, luotettavia ja kiintoisia. Vegassa puhuttu ruotsin kieli on kaunista ja selkeää. Tuskinpa on mitään niin lohduttavaa ja turvallista kuin Vegan jokailtainen merisäälähetys.

Läs mer: Sillisalaattia sokerikulhosta – kysymyksiä Radio Vegan yölähetysten äärellä

Ruukin ja riikinruotsia

Kari Arola

Tisdag, 27 September 2011 11:20

"Från Sverige eller Finland", arvuutteli tukholmalainen nuori mies Kanariansaarilla, kun käyskentelin lomalaisena pitkin hikisen paahteista rantabulevardia.

Läs mer: Ruukin ja riikinruotsia

Löntagaren laddar upp

Henrik Helenius

Fredag, 16 September 2011 11:26

Sommaren 2011 fattades två viktiga beslut som berörde den finlandssvenska informationen inom två stora organisationer. Den socialdemokratiska partistyrelsen beslöt att utveckla och satsa på webbtidningen Arbetarbladet. Och Finlands Fackförbunds Centralorganisations (FFC) kongress beslöt att den svenskspråkiga medlemstidningen Löntagaren ska fortsätta att utkomma som papperstidning.

Läs mer: Löntagaren laddar upp

Gnäll inte, satsa på närdemokrati

Johanna Westman

Fredag, 9 September 2011 12:05

Centern rasar över regeringens planer på en ny centralstyrd kommunreform. Det kan man förstå. I ett större perspektiv är den förmenta ilskan inte särskilt berättigad, men kommunministerns presentation för en vecka sedan var ett alltför saftigt köttben för att den politiska oppositionen skulle kunna motstå att kasta sig över det - till råga på allt serverat lagom inför kommunalvalet 2012.

Henna Virkkunen valde att inte i detalj återge de principer för den förestående kommunreformen som kommunfältet gemensamt formulerade i våras, med olika modeller för områden med olika förutsättningar. Det hindrar inte att den starka primärkommun som nu väcker sådan anstöt var utgångspunkt också i Kommunförbundets utlåtande. Det hindrar inte heller att olika modeller med nödvändighet kommer att tillämpas för till exempel Helsingforsregionen, Österbotten och Lappland.

Snarast verkar det klokt av ministern att inte ha låst sig på förhand.

Många bollar är nu i luften. Alla parter (läs: partier) borde arbeta för att försäkra sig om att bollarna faller ner i ett mönster som tjänar hela landets intressen, inklusive en levande och fortlevande tvåspråkighet. Bästa metoden är knappast att tjurnackat insistera på att dagens mönster är det bästa tänkbara också i morgon. Demografiska, ekonomiska och teknologiska fakta måste accepteras - också av dem som företräder stadsregionernas bäst lottade kranskommuner.

Regeringen har dragit en fullt logisk slutsats, utgående från tesen att vård och omsorg här i landet fortsättningsvis ska administreras av en organisatorisk enhet som kallas "kommun". Centern har velat föra sjukvårdsansvaret till landskapsnivå, men för majoriteten har det varit viktigare att socialvård och hälsovård finns under samma tak, att dessa social- och hälsovårdscentraler har kapacitet också för specialistvård på basnivå och att arrangörs- och finansieringsansvar finns hos samma juridiska person.

Därmed är det klart att morgondagens "kommun" i Finland måste ha breda axlar. En annan sak - och den kunde gärna diskuteras mycket mer än hittills - är att en kommun som inkluderar hela pendlingsområdet inte kan erbjuda särskilt mycket av lokal och närdemokrati, eller identitet.

För Virkkunen handlar kommunstruktur om sjukvårdsteknologi och -kostnader, och om att pendlingsområdets skattepengar bör styras till en och samma pott för att polariseringen i bättre och sämre områden inom regionen ska kunna motverkas. Det är inga dåliga argument. Men de små kommunernas proteströrelse kommer inte att kunna stävjas med mindre än att en undre nivå av kommundelsförvaltning möjliggörs. En sådan behövs också i storstaden.

Närdemokratifrågan hör ihop med den beredning av en ny kommunallag som har inletts men inte kommer igång på allvar förrän det känsliga strukturbeslutet har fattats. Men också om tidpunkten inte är formellt riktig skulle kommunministern göra klokt i att profilera sig som förespråkare för en ny lägre organisationsnivå. En sådan ståndpunkt strider inte ens mot Samlingspartiets traditionella linje: att det inte behövs någon ny förvaltningsnivå mellan stat och kommun.

Det som behövs är en lokal nivå, under den starka primärkommunen som inte gör något för människors sammanhållning.

I minoritetsperspektiv behöver den stora starka primärkommunen inte vara farlig, förutsatt att sagda minoritetsperspektiv har beaktats redan innan besluten är fattade och villkoren fastslagna. Det är just nu som den språkliga aspekten och behovet av särlösningar ska framhållas, inte minst för Finansministeriets strukturgrupp under ledning av Päivi Laajala och projektchefen Arto Koski. Det är inte det samma som att tjata om bibehållen självständighet.

Förhandlingsläget bör vara gott; det finns ett regeringsprogram och ett handlingsprogram för två levande nationalspråk att luta sig mot. Folktingets nya ledning har därmed sin uppgift klart utstakad för de närmaste månaderna, och framför allt får man hoppas att de stora finska partiernas representanter i Folktinget är aktiva. Stort nummer kan lämpligen göras av Kommunförbundets idéer från i våras om att "nya sätt att producera service kan trygga den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tillgång till service på sitt eget språk på enahanda grunder".

Kommunförbundet påminde om att den nya kommunstrukturen ska trygga alla grundläggande rättigheter, också de språkliga, och förutsätter att en plan för detta uppgörs. Den planen kan naturligtvis inte klistras på i efterhand, den måste vara en del av den stora planen.

Många kommunalpampar är frustrerade. Dels går kanske förtroendeuppdraget eller direktörstjänsten upp i rök, dels hade mycket energi satts ner på den nu odugligförklarade KSSR-processen. Finger kan man med rätta peka åt Centern, som under förra regeringsperioden genomdrev att strukturreformen skulle vara frivillig och tillät samarbetslösningar som krympte demokratin i stället för att öka den.

Det är lika populistiskt att tala om tvångsfusioner som att tala om tvångssvenska. I vissa saker är det helt enkelt så att riksdagen måste bestämma.

Förvirringen nu beror på att Centern med näbbar och klor har velat hålla fast vid sina många fullmäktigmandat i små glesbygdskommuner. Nu ser de ut att stryka med i alla fall, och i oppositionsställning försöker Centern naturligtvis göra det mesta av situationen. Hederligare skulle det vara att öppet diskutera konsekvenserna av de ekonomiska svårigheterna i kombination med den demografiska utvecklingen.

Den sistnämnda leder 2030 till en nästan helsvart karta där befolkningsstrukturen är ohållbart topptung i mer än två tredjedelar av dagens 336 kommuner. Om fler än var tredje invånare har fyllt 60, hur ska då skattepengarna räcka till?

Ungdom mellan skola och arbete

Nils Erik Villstrand

Torsdag, 25 Augusti 2011 12:38

Inom kort kommer jag att stå framför ett antal ungdomar som alla har valt att börja studera historia vid Åbo Akademi. Som inhoppad ämnesansvarig skall jag i år hälsa dem varmt välkomna, men vad mer skall jag säga? Att de gjort ett gott val eftersom humanister behövs. Det kan jag ännu drista mig att påstå utan att flacka med blicken, men hur med att det råder en efterfrågan på historiker och humanister, att de alla högst antagligen kommer att få ett jobb som motsvarar utbildningen?

Läs mer: Ungdom mellan skola och arbete

Survival of the fittest

Rurik Ahlberg

Tisdag, 23 Augusti 2011 10:06

Vem har inte hört detta - kommuner skall bildas utgående från pendlingsområden med en stad i kärnan, samkommuner skall bort (de som är så odemokratiska) och små enheter har inte framtiden råd med? Också det nya regeringsprogrammet genomsyras av denna nydarwinism. Vägen till fullkomlighet. Att verkligheten inte ser ut som kartan är inte så viktigt. Central är tron på att det finns en naturlig evolution i kommunstrukturen där målet skall kretsa kring en centralort med ett naturligt uppland. Den här tron förklarar inte varför Hangö och Ekenäs eller Karleby och Jakobstad ligger så nära varandra. Tydligen har den darwinistiska drivkraften tagit fart först långt efter 1600-talet. Men små skönhetsfel får inte förstöra läran.

Läs mer: Survival of the fittest