Där kom en käpp mitt i myrstacken

Onsdag, 14 September 2011 09:45

Länkar

Maria Wetterstrand har börjat som opinionsbildare i Finland, noterar Jan-Erik Andelin i ledaren i Östra Nyland (12.9.) Exempel på det är att hon vill se tvåspråkiga skolor i Finland:

"Efter år som grön toppolitiker i Sverige bor hon numera här och har familj med miljöminister Ville Niinistö.

Maria Wetterstrand vill se tvåspråkiga skolor i Finland. Det säger hon i en HBL-intervju. Många finlandssvenskar tycker att det låter som rena "elfte september" – vilket i och för sig var den dag intervjun publicerades. "Kom inte hit och säg". "Fixa skolor för Sverigefinländarna först". Halvbittra motargument behövde mången inte gräva särskilt djupt i fickan efter.

Idén om långt flera tvåspråkiga skolor än i dag är nog förhastad. Där kan vi bara unna Maria Wetterstrand, 37, vackert väder och många besök ut hit till det tvåspråkiga Finland. Men den var en bra väckarklocka och en välkommen käpp i myrstacken. Våra egna törnrosaargument för och emot olika språklösningar växer sig annars lätt lite gammaldags.

Taxelldogmen – att allt tvåspråkigt förr eller senare blir enspråkigt finskt – börjar bli ett slags finlandssvenskhetens gamlatestamente. Småningom kommer det att behöva kompletteras med någonting nytt. Vi har blivit betydligt mer tvåspråkiga sedan de där smått hotfulla, magiska orden formulerades.

Lyckligtvis har tvåspråkigheten vuxit fram i kärlek. Människor har bara börjat tycka om varandra över språkgränsen och byggt tvåspråkiga bon. Snart är de tvåspråkiga inte ens längre "minoriteten i minoriteten". Mofin, den modersmålsinriktade finskan, ska en dag bli normalgruppen på skolans finskatimmar och nybörjarna i nyfi-gruppen specialgruppen och minoriteten.

Viktigast i allt detta är att de svenska rummen består. En levande svenska kräver miljöer som är entydigt svenska. Men samtidigt behöver tvåspråkiga barn veta att de inte bara är tvåspråkiga för slumpens, fritidens och nöjets skull, utan också för livet. De ska kunna välja till exempel tillvalsämnen och specialiserade inriktningar vid finska skolor – och vice versa.

De enspråkiga lösningarna får lätt samma problem som den klassiska byskolan. Den trevliga, nära och enhetliga miljön värmer, ja, men lider ofta inför tidens nya utmaningar av brist på alternativ, resurser och utbud. En envist enspråkig skola kan i framtiden stå inför samma problem.

Östnyland diskuterar just nu hur skolorna efter högstadiet ska organiseras för de svenskspråkiga unga. Modellerna är två: antingen blir det en stor skolorganisation på svenska med tyngdpunkt kring Prakticum i Helsingfors. Det andra alternativet är att organisera sig tvåspråkigt och på det sättet ha större chans till enheter runtom i Östnyland.

Det var alltså Maria Wetterstrands debut i debatten. Möjligen fick hon oss att tänka på möjligheten till skolor som vi aldrig förut har lyckats skapa - genom att göra det tvåspråkigt."