Svenskan tappar mark i Finland

Söndag, 25 Januari 2009 12:08

Länkar

Artikel i Dagens Nyheter
23.1. av Henrik Brors
HELSINGFORS/KERVO. Språkdebatten blir allt råare i Finland och de stora partiernas ledare ställer inte upp för svenskan. I stället fattar politikerna beslut som underminerar landets tvåspråkighet. Och i skolorna sjunker resultaten - många studenter kan bara turistsvenska när de kommer till universitetet.

Få har svenska som modersmål

- Det är jättesvårt att börja läsa ett nytt språk när man går i sjuan i grundskolan, och många elever har med sig vuxnas negativa attityd mot svenskar, säger Tiina Halonen, som har skrivit flera läroböcker och är ansvarig för svenskundervisningen på Mellersta Nylands yrkesinstitut i Kervo norr om Helsingfors.

Det här är ändå en av de skolor som ingår i en statlig satsning på att förbättra svenskundervisningen. Eleverna har fyra timmar svenska i veckan första året i gymnasiet.

- Svenska är bra att lära sig för att kunna betjäna kunder när man börjar jobba, svarar Said Daud Mohamud lite lågmält när DN möter fyra av eleverna på den företagsekonomiska linjen.

Eleverna är tydligt nervösa inför mötet med en svensk journalist, att bli avslöjade för dåliga kunskaper om de inte förstår frågorna.

Vårt samtal visar också på stora skillnader. Said har tidigare bott elva år i Danmark och lärt sig en hel del danska, som han nu kan omvandla till svenska. Och Aleksandra Pihlajaniemi har hört en hel del svenska hemma eftersom hon bor i Borgå där hennes två äldre systrar gått i en svenskspråkig skola. Medan Rosa Vainio och Ville Sandgren lever i en helfinsk miljö och bara tränat på svenska under de få lektionerna de tre sista åren i grundskolan.

Men de försäkrar alla att de tycker att det är bra att de nu får extraundervisning i svenska. Deras yrkesdrömmar visar också att de siktar på arbeten där det behövs språkkunskaper. Rosa vill bli börsmäklare, Aleksandra fotograf, Said bilförsäljare och Ville pokerspelare.

För att upprätthålla landets tvåspråkighet måste finländska elever läsa landets andra modersmål både i grundskolan och i gymnasiet, men över 90 procent av de finskspråkiga eleverna väntar med svenskan till sjuan och börjar med engelska i tredje klass.

- De som fått godkänt kan väl säga "god dag", "tack så mycket", "hur mår du" och räkna från ett till femtio när de börjar i gymnasiet, säger Sisko Harkoma, gymnasielärare i Tammerfors, dystert.

Hon är ordförande för organisationen Svensklärarna i Finland och tycker att kunskapsnivån sjunkit mycket de senaste decennierna.

Heini Purmonen, svensklärare i grundskolan i Lempäälä utanför Tammerfors, ger samma bild:

- Svenskan är inte så "inne". Det ligger i attityden.

I Finland avskaffades obligatoriet att skriva svenskprovet i studentexamen 2004. Myndigheterna förutspådde att en dryg tiondel skulle välja bort svenskan, men det visar sig nu att det blev mer än dubbelt så många, närmare 30 procent. Och Kerstin Salminen, lektor på Svenska handelshögskolan och ordförande för Studentexamensnämnden i svenska, säger att provresultaten sjunkit kraftigt.

- Vi har fått sänka nivån för godkänt. Många har inte mer kunskaper än turistnivån. Då blir det svårt att klara högskolestudier där man behöver svenskan, säger Kerstin Salminen, som efterlyser fler timmar svenska i skolan.

Staten satsar nu på att försöka förbättra svenskundervisningen. Undervisningsrådet Erik Geber leder Toki-projektet där hundra skolor deltar, men han arbetar i motvind.

- Våra attitydmätningar visar att bara 30 procent av de finska eleverna tycker att svenska är intressant, säger Erik Geber.

Även i de svenskspråkigt dominerade områdena i Österbotten är svenskan hotad i dag, varnar finlandssvenska politiker. När nya storregioner nu bildas flyttas en stor del av förvaltningen från tvåspråkiga Vasa till finskspråkiga Seinäjoki, och därmed riskerar den offentliga servicen på svenska att försämras.

Sociologen Kjell Herberts vid Åbo akademi pekar också på hur språkklimatet försämrats det senaste året, framför allt i bloggvärlden.

- Det är en allt råare debatt som även tas in som anonyma insändare i de stora seriösa finska dagstidningarna, säger Kjell Herberts.

Ulla-Maj Wideroos, ordförande för de finlandssvenska politikernas gemensamma organ, folktinget, och riksdagsledamot för svenska folkpartiet, är också dyster om svenskans ställning.

- Det skulle behövas att någon av de stora partiernas ledare hade mod att säga - på finska - att de stöder tvåspråkigheten. Men det gör de inte.