Skolan, vår framtid

Torsdag, 19 Maj 2011 10:52

Lia Markelin

Resultaten för den senaste PISA-undersökningen från 2009 visade att Finland behållit sin topposition. Den här gången var det niondeklassisters förmågor och attityder till läsning och textförståelse som mättes, och Finland platsade trea efter Shanghai och Korea. Den 18 maj presenterades däremot preciserad forskning kring de svenskspråkiga skolornas resultat i samma undersökning - och plötsligt var vi nere på tionde plats.

Det är ju i och för sig inte så illa, att platsa tionde bäst i världen. Men det är mycket illa att platsa hela 25 poäng - i PISA-mått mätt över ett halvt års undervisning - efter den finskspråkiga skolan. Vad har gått snett? Vi ska ju vara de lyckliga och långlivade, då måste väl vår skola också vara minst lika bra som den finska? Och i alla fall trivs vi väl bättre i skolan?

Fakta visar tydligt att detta inte stämmer. Barnen i svenskspråkiga skolor trivs inte i medeltal bättre (eller sämre) än barnen i de finskspråkiga skolorna, däremot presterar barnen avsevärt sämre på ett antal områden. Det är lätt hänt att man tar till snabba förklaringar: det råder brist på behöriga lärare, det råder brist på gott undervisningsmaterial, vi har så många finskspråkiga barn i skolorna som försvårar inlärningen. Men närmare granskning visar snabbt att inget påstående ensamt kan förklara skillnaderna eller problemen. Till exempel klarar sig skolorna i Österbotten sämst trots att tillgången till kompetenta lärare är bäst, och att hantera en klass med brokig invandrarbakgrund kan vara långt mer utmanande än en klass med två modersmål (svenska och finska).

Kanske har vi helt enkelt blivit bekväma och för självsäkra i vårt välmående. Det enda vi med säkerhet vet, är att den svenska skolan i dag är sämre. Svenskspråkiga barn går alltså ur grundskolan med lägre kompetens än finskspråkiga barn. Låter vi detta fortsätta kommer föräldrar till tvåspråkiga (för att inte tala om finskspråkiga) barn inte att ha någon orsak att välja den svenska skolan. Följderna av detta kunde bli förödande både för den svenska skolans och för det svenska språkets framtid i Finland. Det är dags att vakna.

1 Kommentarer

Elever behöver lära sig mentala färdigheter

skriven av Reidar Wasenius den 22.5.2011

Ett kärnproblem i dagens skola nämns i Hufvudstadsbladets artikel (http://www.hbl.fi/text/inrikes...w63566.php) om Pisa-undersökningen:

"Orsaken till att vissa elever klarar sig sämre och andra bättre hänger ihop med deras läslust och hur de sammanfattar, förstår och kommer ihåg en text."

Så länge skolan inte stiger in i detta århundrade och erbjuder ordentlig undervisning i t.ex. studiemetodik och minnestekniker så sköter skolan inte sin uppgift!

Under hela livet är det oerhört viktigt att kunna lära sig nya saker: i skolan, under studierna, i arbetet och i andra sammanhang. Varför lär skolan alltså inte barn och ungdomar att lära sig?

Att en elev t.ex. får 29 sidor att läsa till ett prov utan att konkret och i detalj ha fått undevisning i HUR MAN LÄR SIG dylikt material är ju absurt och hör hemma i stenåldern.

Skolan lämnar i denna bemärkelse eleverna vind för våg: En del blir på eget initiativ skickligare elever medan andra inte blir det.

Vi bör omedelbart på hösten starta ett försök i två eller finlandssvenska skolor där intresserade elever i form av frivillig klubbverksamhet på eftermiddagar får systematisk handledning i studieteknik, minnesmetoder, koncentrationstekniker och konkreta övningar i hur man utvecklar sina kommunikationsfärdigheter .

Inom alla dessa områden - och några till - BORDE skolan på 2000-talet utveckla ungdomar för att verkligen förbereda dem för livet. Samtidigt skulle de genast få bättre färdigheter att klara sig bättre i skolan.

Röster: +2

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp