Åländska språkkrav i regeringsprogrammet – men leder de någon vart?

Tisdag, 13 September 2011 14:25

Magma

Efter att Justitieombudsmannen Petri Jääskeläinen nyligen påmint landets myndigheter om att Åland ska höras i frågor som ur landskapets synvinkel är av särskild betydelse har pressen på ministerietjänstemän ökat. Kommunikationen måste nämligen försiggå på svenska. Det stipulerar självstyrelselagen och språklagen. Beredskapen att kommunicera på svenska är något som allt färre tjänstemän lever upp till. Därför är risken att ministerierna utnyttjar sitt tolkningsföreträde då det gäller att avgöra vilken fråga som har en särskild betydelse för Åland.

Historiska beslut tryggar det svenska

Den här krassa verklighetsbilden säger en hel del om hur pass väl Finland lever upp till sina språkliga förpliktelser gentemot Åland. Frågan avhandlades på en Magmalunch i Helsingfors på tisdagen (13.9.). Lantrådet Viveka Eriksson och landskapsregeringens förvaltningschef Arne Selander redogjorde för läget. Att myndigheterna i Finlands åläggs tillhandahålla dokument i beredande syfte, lagförslag, budgetmaterial och EU frågor på svenska har sin grund i Ålandsöverenskommelsen. Den tillkom efter att Nationernas Förbund 1921 beslutat att ge Åland självstyre under Finland. Finska staten å sin sida åtog sig att säkerställa svenska skyddsmekanismer för Åland, inklusive självstyrelselag och hembygdsrätt.

Grundlagsberedning bara på finska

Förvaltningschefen Arne Selander konstaterade att man oftast får nöja sig med sammandrag av lagtexter på svenska. Någon möjlighet att påverka beredningen på svenska har den senaste tiden inte funnits. I aktuella lagberedningar som berört lotterilagstiftningen och grundlagen har detta också varit fallet.

Lantrådet Viveka Eriksson framhöll att man på åländskt håll följer läget i ett särskilt språkråd som påtalar bristerna och avsaknaden av beredskap att kommunicera på svenska med berörda tjänstemän.

- Jag har själv lobbat för förbättringar och är glad över att Ålandsministern (Anna-Maja Henriksson) och statsminister Jyrki Katainen tagit kritiken till sig.

Regeringsprogrammet lovar förbättringar

Justitieminister Anna-Maja Henrikssons specialmedarbetare Malin Brännkärr upplyste om att Åland och tvåspråkigheten omnämns i regeringsprogrammet. "Självstyrelsen ska utvecklas och värnas i samarbete", citerade hon.

- I språkstrategin ingår också föreskrifter för tjänstemännen och en arbetsgrupp ska se över efterlevnaden av dessa, lovade hon.

Allt fler studerande väljer Sverige

En källa till oro är att allt fler studerande söker sig till Sverige. Omkring 80 procent av åländska unga utbildar sig i Sverige. Många stannar och de som återvänder kan ingen finska.

- Inom sjukvården tvingas ålänningarna köpa tjänster för specialvård, av t.ex. cancersjuka. Den finns i Åbo och sker nästan utan undantag på finska. För ålänningar som inte kan språket är detta extra betungande, berättade Viveka Eriksson.

- En konsekvens av utvecklingen är att det är omöjligt för en jurist som inte kan finska att jobba i Finland, eftersom finskan är det dominerande språket i alla rättsinstanser, sade Arne Selander.

1 Kommentarer

Motstridiga uppgifter

skriven av Förbryllad den 13.9.2011

Får ålänningarna specialsjukvård på svenska eller inte, i de fall då den inte kan ges på Åland? Ska man tro på Viveka Erikssons uttalande eller på det som står på Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) webbsidor?

Enligt artikeln ovan säger Eriksson: "Inom sjukvården tvingas ålänningarna köpa tjänster för specialvård, av t.ex. cancersjuka. Den finns i Åbo och sker nästan utan undantag på finska."

På ÅHS webbsidor http://www.ahs.ax/standard.con?iPage=3&m=57 sägs följande angående vård utanför Åland: "För att kunna erbjuda ålänningarna den sjukvård som ÅHS egna resurser inte kan tillgodose är vård utanför Åland nödvändig. [...] Om modersmålet är svenska förutsätter vi att vården vid remissjukhuset sker på svenska samt att sjukhuset bemöter patienten, anhöriga och medföljande vårdpersonal på svenska. Även i kontakten med ÅHS används svenska."

Dessa påståenden står i stark kontrast till varandra. Det senare nämner inte uttryckligen Åbo, men även Åbo torde omfattas eftersom det gäller alla remissjukhus utanför Åland.

I en PDF-fil som det länkas till på ÅHS sidor ("Vård utom Åland (pdf)", under sektionen "Läs mer") står det även: "Om tillräcklig service på svenska inte kan tillförsäkras måste remittering till sjukhus i Sverige prioriteras.
".

Varför skickar man då inte patienterna till sjukhus i Sverige ifall det är så att vården i Åbo nästan utan undantag sker på finska?

Röster: +1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp