En tid ­fattig på tankar

Måndag, 23 Mars 2009 11:08

Magma

Mikael Kosk fortsätter i sin Idag-kolumn i Hbl (22.3) debatten kring Magmas funktion och finansiering.

I 60-årsintervjun i Hbl i torsdags går Svenska folkskolans vänners kanslichef Christoffer Grönholm motvilligt med på att säga vad han tänker om den nya tankesmedjan: Mitt intryck är att Magma ­ibland fungerar som en avstjälpningsplats för idéer som redan en gång kasserats av olika fonder.

Vad Grönholm i egenskap av chef för en av tankesmedjans finansiärer avslöjar är vid närmare eftertanke oerhört det kan tolkas som att fonderna slutförbrukat sina idéer och att de i sitt överskott av pengar och underskott av kreativitet gjort ett krampaktigt försök att utlokalisera tankeverksamheten till ett utomstående organ.

Det har aldrig blivit riktigt klart varför tankesmidandet inte kan äga rum inom fonderna om det finns projekt de kan samarbeta kring, varför det inte kan förläggas till existerande forskningsinstitutioner om det är mera forskning som behövs, eller varför det inte placeras inom de politiska institutionerna om det är politiska linjedragningar som efterlyses.

De värsta misstankarna går ut på att tankesmedjan är en i raden av dessa projekt som finlandssvenska direktörer igångsätter för att lyfta sin egen svans och som det går prestige i. Framtidsprojektet på Svenska kulturfonden var Magmas föregångare, men i debatten kring Magma har det inte synts till någon utvärdering av Framtidsprojektet och av vilka lärdomar det kan ge. Det var ett svanslyftningsprojekt som visade sig vara överflödigt i längden eftersom de organ och resurser som är nödiga för att skaka fram nya satsningar redan finns om de bara kan användas.

Tankesmedjan kan ha en uppgift att fylla förutsatt att den har intellektuell integritet; återanvändning av kasserade idéer visar inte tecken på nytänkande. Men man misstänker ju att finansiärerna inte gett tankesmedjan helt fria händer. Bland annat kan avsaknaden av kultur finlandssvenskarnas livselixir i Magmas första satsningar tolkas som att kulturpolitiska frågor är någonting kulturfonden anser sig ha monopol på.

I den senaste tidens kulturdebatt har Magma och Hbl:s kultursidor ställts mot varandra. En tanke­smedja vars uppdrag inte ens är klart öses det stora pengar över medan kultursidorna lider av tvinsot i nedskärningarnas och förytligandets tid. De äter rimligen ändå inte varandras resurser: En tankesmedja sysslar med långsiktig verksamhet där det inte rapporteras dagligen eller ens kvartalsvis, medan tidningsdebatten står för, om en biblisk metafor tillåts, vårt dagliga bröd.

Ekonomiska resurser kan inte raka spåret frambringa intellektuella resurser. Vi lever i en tankefattig tid, och det skulle vara värt att fundera över varför tankens källor som tidningar, tidskrifter, böcker, teatrar och så vidare sinar trots att volymen av utbudet trots allt är större än någonsin tidigare. En förklaring kan ligga i att kulturdebatten återspeglar samhällets mentala struktur; i avsaknad av djupare ideologiska spörsmål reduceras ideologin till en fråga om hur resurser fördelas och människan till att vara en konsument av det som produceras.

Mikael Kosk

2 Kommentarer

Kultur

skriven av Helena Andersson den 25.3.2009

Välkommen på Magmas kulturpolitiska lunchseminarium, Mikael.

Röster: +0

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Aldrig varit så lätt att dela tankar med andra som idag

skriven av Harry Rönnberg den 9.5.2009

Trots att det idag är ytterst lätt att på olika sätt förmedla sina tankar till andra människor så tycks det vara svårt att tänka tankar som andra anser tänkvärda.

En tanke är inte fel för att någon annan tänkt den förut.

Kanske det är vår tids medvetet eller omedvetet styrda tankar som sänker nivån på vårt kreativa tankeutbyte.

Det går omkring en massa ensamma tänkare och tänker, men det är först när flera människor tar del av tankarna som tanken förädlas eller när den omsätts i praktiken så tanken får genomslagskraft.

Trots att tidningspublicering har blivit mycket lättare med dagens digitalteknik har inte innehållet i tidningarna blivit bättre, snarare tvärtom. Det är många luddiga och unkna texter i tidningarna, och vad som är värre är all illvilligt skvallerjournalistik, mobbande trendpersoner och allsköns infotainment som sköljer över oss så du inte förmår att se de friska spirande tankarna för all gammal skåpmat som hottats upp i mediaköket.
Just nu när tidningarna har det tuffare än på länge, behöver vi bra tidningar, med ett intelligent "tankeurval", mer än någonsin i denna tid när också fina, ädla och värdefulla förflyktigas som bensinånga i den kommersiella tankegröten.

Harry Rönnberg

Röster: +1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp