Magma seminarium om invandring och integration: Svårt för invandrare hävda sig på arbetsmarknaden

Måndag, 16 November 2009 15:47

Magma

Två olika röster från två flyktingar kom att prägla diskussionen på Magmas seminarium om integration och invandring senaste lördag i Helsingfors.

För den första rösten stod Dilsa Demirbag-Sten, som kom till Sverige från Kurdistan 1976. I dag är hon en etablerad samhällsdebattör i ett mångkulturellt Sverige, där invandrarna allt fortfarande har en stämpel på sig.

På arbetsmarknaden är invandrarna andra klassens medborgare. "Om du har arbete tillför du något, är du arbetslös då är du invandrare", sade hon och konstaterade att det i Sverige är svårt att utifrån ett liberalt perspektiv få gehör för individens fri- och rättigheter. I synnerhet om det är fråga om en invandrare.

Den andra rösten tillhörde en ung kvinna som kommit till Finland som sjuåring. Flykten från krigets Kosovo var en chock, berättade Fatbardhe Hetemaj. Hennes familj kom via Uleåborg till Helsingfors. Föräldrarna som är advokater fick inget jobb som motsvarar deras yrkeskompetens.

Därför föresatte sig Fardbardhe att hon skulle lära sig landets språk. För henne har det inte bara handlat om finska utan också om svenska. Men trots att Fatbardhe talar finska fick hon erfara att invandrare har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. På grund av sitt namn har hon nekats jobb, som hon annars skulle ha fått.

Fartbardhe Hetemaj utsågs tidigare i år till årets flyktingkvinna. Det är hon stolt över, också om de spydiska kommentarer hon fått utså tvingat fram tårarna. Men sin positiva levnadsattityd ger hon inte avkall på: "Endast om vi umgås med varandra kan vi råda bot på den rasism som finns också i Finland", sade hon.

Inget behov av arbetskraft i depressionstider

Mats Löfberg, som till vardags basar för arbetskraftsbyrån i Jakobstad, nickade instämmande när Dilsa Demirbag-Sten ondgjorde sig över regelverket som styr arbetsmarknaden. Han berättade att mottagningen av flyktingar förorsakar en rädsla att jobben ryker. I Jakobstad är arbetslöshetsgraden tre gånger så stor som bland stadens svenskspråkiga och två gånger så stor som bland de finskspråkiga.

År 2007 var befolkningens nettoökning 14000. Antalet arbetstillstånd som beviljades åt invandrare var 6900, de flesta av dem fick jobb i byggnadsbranschen och inom service- och restaurangbranschen.

Att det skulle finnas ett behov av en ökad arbetskraftsinvandring stämmer inte matematiskt sett, framhöll Mats Löfberg. "Kurvorna för arbetslöshet och behov av arbetskraft borde ha mötts år 2003 men de har ännu inte gjort det. Och jag är inte så säker att de gör det. Landbygden har avfolkats och depressionen slagit till med uppsägningar." Ett faktum är att arbetslösheten fördubblats, vilket också förklarar de allt hårdare attityderna mot invandrare, konstaterade Löfberg.

Mycket återstår att göra. Endast 26 procent av de invandrare som har arbete är fackanslutna, upplyste forskare Rolle Alho i sitt inlägg på seminariet.