Logga in

Sök

Arkiv Magma Varför irriterar finlandssvenskarna?

Varför irriterar finlandssvenskarna?

Magma

Typiskt för diskussion om svenskan i finländska medier är att parterna talar förbi varandra. Svenskans försvarare och kritiker använder inte bara olika argument, utan talar om vitt skilda saker, konstaterar docent Pasi Saukkonen i tankesmedjan Magmas senaste rapport "Mikä suomenruotsalaisissa ärsyttää". Med hjälp av konkreta exempel från tidningar, böcker och diskussionssajter på webben söker Saukkonen orsaker till kritiken. Han strukturerar debatten utgående från de olika argument som används.

ms1101Diskussionen om det svenska språket och finlandssvenskarna gick het år 2010. I finska tidningar, på nätsajter och i etermedia behandlades den obligatoriska svenskan i skolorna i fräna ordalag. Det talades om tjänstemannasvenskan och de ekonomiska kostnaderna för tvåspråkigheten. Frågan om Karlebys framtida orientering - mot Vasa eller Uleåborg - blev till den grad tillspetsad, att Helsingin Sanomat i september skrev om "den nya språkkonflikt som blossat upp" under rubriken "Pakkoruotsi repii hallitusta" (Tvångssvenskan skapar slitning i regeringen). Suomen Kuvalehti förkunnade på paradplats att "Finlandssvenskarna har för mycket makt". Diskussionen på webben var ännu hårdare med påståenden om "en apartheidpolitik som minoriteten utövar" och hänvisningar till historiska oförrätter.

Samtidigt pågick en annorlunda diskussion på svenskt håll. En opinionsmätning bland finlandssvenskarna, Språkbarometern, visade att de svenskspråkigas syn på språkets framtid i Finland hade blivit klart mer pessimistisk. Diskussionen i offentligheten hade säkert påverkat stämningen, liksom flera administrativa beslut, såsom nedläggningen av Ekenäs BB. I den svenskspråkiga mediediskussionen poängterades å ena sidan det försämrade tjänsteutbudet och olika hotbilder, å andra sidan nyttan av det svenska språket i olika sammanhang. Jämför man diskussionerna på finska och svenska verkar de två språkgrupperna leva i skilda världar.

Tankesmedjan Magma vill med rapporten "Mikä suomenruotsalaisissa ärsyttää" synliggöra klyftan mellan parterna i vårt lands offentliga debatt samt granska och strukturera argumentationen. Vi gav uppdraget åt en finskspråkig statsvetare, docent Pasi Saukkonen, som fick fria händer att välja bland ett överflöd av material, främst finskspråkigt, men också svenskspråkigt. Saukkonen behandlar inte bara webbdiskussionen, utan också aktuella böcker, tidningstexter och tidskriftsartiklar.

Rapporten riktar sig till bägge språkgrupperna och har därför både finsk- och svenskspråkiga avsnitt. För en finlandssvensk kan innehållet verka dystert - merparten av inläggen i synnerhet på webben är kritiska till det svenska. Men det är viktigt att känna till de verkliga argumenten och se hur de tillämpas, annars har finlandssvenskarna ingen chans att nå fram med egna synpunkter.

För en finskspråkig läsare visar Magmas utredning hur lite den finska diskussionen egentligen har med finlandssvenskarna att göra och i hur hög grad den fastnat i behandlingen av några enskilda fenomen. Genom att illustrera webbdiskussionens förlopp från ursprunglig artikel till det hundrade inlägget visar Saukkonen hur också sakliga nyheter, artiklar eller reportage kör in på sidospår där en detalj i ursprungstexten plötsligt lyfts fram i debatten och förvandlas till huvudargument. Därmed ger Saukkonen inte bara en bild av språkdebatten över lag, utan också av ett mönster i internetdebatter som gör att dessa avviker från den traditionella diskussionskulturen.

Bilden av finlandssvenskarna

Ur texterna stiger olika föreställningar fram om språkminoriteten. Enligt Saukkonens analys är vanliga uppfattningar att de svenskspråkiga i Finland utgör en överklass av personer som är mer förmögna och privilegierade än de som talar finska, och en befolkningsgrupp som vill isolera sig från den finskspråkiga befolkningen i egna sociala institutioner och bostadsområden. Dessa föreställningar är ofta ett resultat av slutledningsmetoden pars pro toto: en del av finlandssvenskarna tillåts stämpla befolkningsgruppen i sin helhet. Finlandssvenskheten får ömsom representeras av österbottniska kustbor som antas vara helt okunniga i finska, ömsom av huvudstadsregionens svenskspråkiga som antas vara i praktiken helt tvåspråkiga. Här är det skäl att poängtera att Saukkonen återger och kategoriserar argumenten utan att ta ställning till sanningshalten i dem.

Finlandssvenskarnas fosterländskhet betvivlas emellanåt, och det händer att de ses som mindre äkta finländare. Sistnämnda omständighet har samband med den kraftiga kritiken mot Svenska folkpartiet, som på grund av sitt namn anses vara mer Sverigesvenskt än finländskt. Kritik riktas inte bara mot Sfp utan också mot "de rika finlandssvenska fonderna" och andra organisationer vars enda uppgift anses vara att försvara status quo och driva finlandssvenskarnas intressen. Ytterst stark kritik riktas mot de finskspråkiga personer vilka har trätt till svenska språkets och finlandssvenskarnas försvar. Dessa benämns bland annat "mannekänger för tvåspråkigheten" och misstänks för att ha mottagit ekonomiskt och annat stöd från kretsen av finlandssvenska organisationer.

Den senaste tidens debatt om svenskan och finlandssvenskarna har till stor del förts på internet. Det finns oerhört många inlägg på nätet, och det tycks räcka med mycket små incitament för att i synnerhet ställningstaganden som kritiserar den obligatoriska skolsvenskan ska dyka upp. Saukkonens analys av den debatt som förekommit på Helsingin Sanomats webb visar emellertid obestridligt att de som deltar är relativt få i relation till det totala antalet inlägg. Några tiotal av de mest aktiva skribenterna stod för en mycket stor andel av samtliga debattinlägg.

Innehållsmässigt är debatten inte särskilt rik. Samma föreställningar och stödargument upprepas om och om igen. Volymmässigt ligger tyngdpunkten i kritik av svenskans ställning och i synnerhet obligatorisk skolsvenska, men bland de mest aktiva finns också några signaturer som försvarar svenskans ställning. Även i webbdiskussionen förhåller man sig delvis till "tvångssvenskan" som till en konkret och praktisk fråga; delvis utgör den en aktuell symbol för den historiskt formade relationen mellan befolkningsgrupperna.

Ett vanligt argument som förekommer i olika utformning är att en språkminoritet på fem procent i Finland bestämmer om den 95-procentiga majoritetens angelägenheter.

Debattens struktur

PD Pasi Saukkonen, docent vid Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet, strukturerar diskussionen utgående från de olika argument som används. Han konstaterar att debatten om svenskan i Finland och finlandssvenskarna först och främst delar sig mellan dem som försvarar det språkpolitiska nuläget och dem som kritiserar detta. Här talar de två grupperna i hög grad förbi varandra, det vill säga kritikerna koncentrerar sig i synnerhet på den obligatoriska skolsvenskan medan framför allt de svenskspråkiga försvararna är bekymrade över tillgången på svensk service och över hur jämlikheten realiseras. På basis av det analyserade materialet står kunskaperna och den inbördes förståelsen om motpartens situation, mål och föreställningar på ganska låg nivå.

De som kritiserar den rådande språkpolitiken fördelar sig vidare i "pragmatiska kritiker" och "nyfennomaner". För somliga är svenskans ställning i den finska skolundervisningen framför allt en konkret och praktisk fråga som inte annars har samband med befolkningsgruppernas inbördes relationer. I andras ögon har samma fråga i sista hand kopplingar till den finska statens och samhällets officiella tvåspråkighet. För nyfennomanerna representerar de svenskspråkiga ofta inte bara en annan språkgrupp utan också en annan nationalitet är de finskspråkiga, som är de egentliga finnarna. De pragmatiska kritikernas nationalitetssyn är snarare topeliansk: två språk men bara en nation.

De pragmatiska kritikernas motiveringar är ofta i sista hand instrumentella, det vill säga de koncentrerar sig på de språkpolitiska arrangemangens betydelse för individen och samhällsutvecklingen. För nyfennomanerna är å andra sidan frågorna om historia och identitet viktigast, det vill säga det som Finland enligt deras åsikt i grund och botten handlar om. Samma motiveringsgrunder hittas i själva verket också i den diskurs som försvarar den nuvarande situationen. Svenskans ställning och förmågan att tala svenska försvaras ibland med faktorer som har anknytning till Finlands och finländarnas identitet, men ibland också med historiska eller instrumentella argument (tabell 1).

tabell1

Tabell 1. Argumentationsstruktur i den finländska debatten om svenskan och finlandssvenskheten

Viss attitydförändring

Det är svårt att exakt bedöma betydelsen av de senaste årens språkpolitiska diskussion för det finländska samhället. Sättet att förhålla sig till svenskans ställning och i synnerhet till den obligatoriska skolsvenskan har otvivelaktigt förändrats på senaste tiden, också bland mer etablerade samhällsaktörer. Som exempel kan nämnas det faktum att Finlands näringsliv EK nyligen tog ställning för ökad valfrihet i skolornas språkundervisning, samt de finska partiernas språkpolitiska diskussioner. Efter en finskspråkig TV-debatt (Ajankohtainen kakkonen 30.11.2010) om "tvångssvenskan" har en förändring ägt rum också i debatten i vissa svenskspråkiga tidningar, närmast Hbl. Debattörerna lyfter nu fram argument både för och emot den obligatoriska skolsvenskan.

Möjligen har den omfattande webbdiskussionen stärkt uppfattningen att medborgarna tycker att språkfrågan är viktig och att en stor del av finnarna förhåller sig kritiskt till finlandssvenskarnas minoritetsrättigheter och/eller till svenskundervisningens ställning i finska skolor. Offentliga anföranden har hållits som svar på webbdiskussionen, och åtgärder har vidtagits till försvar för svenskan. Dessa ord och handlingar har i sin tur underblåst en fortsatt kritisk debatt. Till den delen matar debatten alltså nu sig själv.

Pasi Saukkonen: Mikä suomenruotsalaisissa ärsyttää? Selvitys mediakeskustelusta Suomessa, Magma-studie 1-2011.

0 Kommentarer Add Comment

Skriv kommentar
Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre.

busy