Logga in

Sök

Arkiv Magma Via svenska – den svenskspråkiga integrationsvägen

Via svenska – den svenskspråkiga integrationsvägen

Magma

Tankesmedjan Magma presenterar här en rapport som handlar om integration av invandrare på svenska i Finland. I tre tidigare rapporter sedan hösten 2009 har Magma pekat på ett behov av ökad integration på svenska. Vi har också visat att invandrare bidrar till samhällsbygget på ett positivt sätt.

På våren 2009 gjorde Magma i samarbete med Helsinki Times en enkät som riktade sig till invandrarna i hela landet. Resultatet var entydigt: Det finns ett betydande intresse för den svenskspråkiga kulturen och för det svenska språket bland invandrare i hela landet. Tendensen var slående framför allt bland högutbildade invandrare i huvudstadsregionen. Den absoluta merparten av de svarande hade inga eller dåliga kunskaper i svenska, men fler än två tredjedelar var beredda att lära sig svenska om det kunde befrämja deras karriär. Svenskan är alltså attraktiv i all synnerhet om den kan tänkas befrämja ett socialt avancemang. Undersökningen visade dock också att det råder ett skriande informationsglapp kring integrationsmöjligheter på svenska i städer och kommuner i huvudstadsregionen. Frågan jag ställde redan då var om informationsbristen bottnar i resursbrister, i okunskap eller i ovilja från myndigheternas sida.

På hösten 2009 gjorde Magma en enkät som gällde de svenskspråkigas egen inställning till arbetskraftsrelaterad invandring. Enkäten visade att invandrare bör lära sig kommunens eget språk, dvs svenska i svenska kommuner och finska i kommuner med finskspråkig majoritet. Enkäten bekräftade samtidigt några sedan tidigare rätt lösa antaganden, nämligen att finlandssvenskar åtminstone i teorin är mer öppna mot omvärlden än den finskspråkiga majoritetsbefolkningen och att finlandssvenska kvinnor generellt förhåller sig mer positivt till invandring och till flyktingar än män. Dessutom visade undersökningen på åsiktsskillnader mellan de olika landskapen och mellan invånare i storstäder (mer positiva) och på landsbygden.

I Jan Saarelas nydanande analys av de ekonomiska konsekvenserna av invandringen från 2011 visade det sig att invandrare ofta bidrar till samhällsekonomin på ett positivt sätt och att man inte skall betrakta invandringen som ett kortsiktigt fenomen utan som ett fenomen med långsiktiga följder och otaliga vinningar.

ms1201_viasvenska_cover200I Karin Creutz och Mika Helanders nu aktuella rapport, som har gjorts i samarbete med huvudstadsregionens svenskspråkiga Delaktig i Finland-projekt, företas en genomgång av situationen bland invandrare i Helsingforsregionen på våren 2012. Vilka är hindren för en lyckad integration på svenska? Hur många kan egentligen tänkas välja svenska som integrationsspråk i Finland? Och hur ser ett lyckat integrationsspår egentligen ut? Resurserna i huvudstadsregionen är splittrade, och kunskapen om de latenta behoven visar sig vara obetydlig, men också denna rapport visar på ett behov av strukturerad språkundervisning och ökad integration på svenska i Helsingforsregionen. Problemen i sammanhanget är flera, men ett av de mest framträdande är detta; på vilket sätt kan och skall invandrare lockas att lära sig svenska? Med vilka motiveringar? För att bli städare och långvårdare åt en åldrande svenskspråkig befolkning? Nej. Det måste finnas andra och mer imperativa utmaningar. En av de största framtida utmaningarna för det svenskspråkiga Finland är därför att skapa rimliga och attraktiva karriärmöjligheter för alla de personer som av olika orsaker väljer svenska som sitt andra eller tredje livsspråk.

Nils Erik Forsgård
Chef, Tankesmedjan Magma

Författarna presenterar studien

Via svenska - den svenskspråkiga integrationsvägen - fokuserar på invandrarnas intresse av att integreras på svenska, och på de möjligheter och hinder som de stöter på i praktiken. I rapporten behandlas språkinlärningen, kontakterna med myndigheterna, invandrarnas sociala nätverk, det finlandssvenska sociala sammanhanget, samt olika stödfunktioner i integrationsprocessen. Hurdan är invandrarens integration i ett tvåspråkigt samhälle? Sker integrationen alltid på majoritetsspråkets villkor, eller finns det intresse för och möjligheter att integreras på minoritetsspråket? Hurdana integrationsvägar går invandrare när de kommer i kontakt med ett tvåspråkigt samhälle?

Dagens värld karakteriseras av omfattande migrationsrörelser. Det är inte första gången i mänsklighetens historia som människor flyttar och byter land, men för Finlands del är det första gången i modern tid som flyttningsrörelserna är av stor omfattning. Landets invandrarbefolkning växer snabbt, och den ökade invandringen har många anknytningspunkter till landets tvåspråkighet. Det finländska samhället har en etablerad institutionell struktur som invandrarna kommer i kontakt med när de flyttar till Finland. I Via svenska - den svenskspråkiga integrationsvägen undersöks integration i huvudstadsregionen i Finland, som utan tvekan är landets enda metropol och mest mångkulturella område. Här bor kring hälften av landets invandrarbefolkning.

Invandrarnas integration är ett aktuellt tema i och med att landets invandrarbefolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. I Finland bor nu 50 000 utländska medborgare mer än bara för fem år sedan, och huvudstadsregionens invandrarbefolkning har ökat med nästan 23 000 personer under de gångna fem åren. Också integrationslagstiftningen har förnyats rätt nyligen, år 2010. Integrationen av invandrare utgör ett samhällspolitiskt område där tvärsektoriell välfärdspolitik aktualiseras. Invandrarna kommer i kontakt med det officiella Finland och med myndighetsutövningen i samband med integrationsprocessen. Det är intressant och givande att ta del av invandrarnas egna berättelser om detta möte och om deras integration. Invandrarna har beaktansvärda perspektiv, och på basis av sina erfarenheter av att ha levt i flera länder har de även möjligheter till jämförelser.

Undersökningens syfte är att studera invandrarnas erfarenheter av att fungera i det finländska samhället, med speciellt fokus på kontakten med landets tvåspråkighet. Finland är ett intressant land när det gäller invandrarnas integration - invandrarna har möjlighet att integreras på två olika språk, eftersom landet officiellt är tvåspråkigt. Invandrarna kan sålunda åtminstone i teorin välja integrationsspråk när de anländer och bosätter sig i landet. Integration på svenska är ingalunda ett nytt fenomen i Finland. Risto Laakkonen har påpekat att det i den finländska industrialismens historia förekommer många utländska personer som etablerat företag och fabriker i Finland. Personerna har härstammat bl.a. från Sverige, Norge, Ryssland, Tyskland, Schweiz, Skottland och England. Många av dessa invandrade industrialister och kulturpersonligheter blev svenskspråkiga under sin vistelse i landet. De integrerades på svenska, och för dem som stannade i Finland samt för generationerna som följde, blev sedan det finlandssvenska sammanhanget deras sociala hemvist. Integration på svenska har förekommit i Finland i århundraden.

När integrationen av invandrare undersöks, avhandlas även frågor som anknyter till push-och-pull-aspekter i migrationen, dvs. de tilldragande faktorer och de frånstötande faktorer som påverkar människans rörlighet över landsgränserna. Förutom att invandringen under långa tider ansetts medföra social dynamik och fungera som utvecklingsmotor, så har den problematiska utvecklingen i Finlands försörjningsbalans också medfört ett behov av ökad invandring. Samma förhållande präglar många länder i det åldrande Europa, och konkurrensen om arbetskraft är tidvis hård. Finland kunde tänkas ha en extra resurs för att locka invandrare till landet, i och med att samhället är tvåspråkigt och invandraren har möjlighet att välja integrationsspråk.

När invandraren själv väljer någon form av samhällsservice, och servicen fungerar klanderfritt, erbjuds personen också delaktighet i det nya samhället. Delaktigheten är i sin tur ett viktigt inslag i demokratin och i det sociala medborgarskapet, och förhindrar marginalisering och sociala problem, såsom främlingskap (alienation), normupplösning (anomi) och sociopatologier. Undersökningen tecknar (också) en bild av hur landets tvåspråkighet fungerar i praktiken i huvudstadsregionen, och hurudana hinder och underlättande faktorer invandrarna möter när de integreras i Finland.

Bokens inledande del behandlar invandringen i en tvåspråkig kontext. Den inleds med en beskrivning av nyckelpersonerna som intervjuats och deras flyttningsmotiv. Kapitlet skildrar en mångfasetterad verklighet där människorna representerar en stor individuell variation och ett mångfald olika flyttningsorsaker. I det följande kapitlet beskrivs språkinlärningen och invandrares kunskaper i svenska. Invandrarna kan inte svenska i lika hög utsträckning som finska, men det konstateras allmänt att svenska är lättare att lära sig. Invandrarnas bättre kunskaper i finska sammanhänger med att det inte finns kurser i svenska, och med att det omgivande samhället är i så hög utsträckning finskspråkigt. En rätt stor del av invandrarna kan emellertid varken finska eller svenska.

Det finns en vilja att lära sig svenska och ett intresse för individuell tvåspråkighet, men kursutbudet på svenska är bristfälligt. Hela 54 % av huvudstadsregionens invandrare vill lära sig landets båda språk. Intresset för att lära sig svenska motiveras mest med språkliga och kulturella aspekter, och näst mest med arbetslivsrelaterade motiv. Personerna betonar att svenska är lättare att lära sig och utgör sålunda en snabbare inkörsport in i det finländska samhället. Man är intresserad av landets historia och kultur och det svenska språket kommer sålunda in som en central aspekt av förståelse av det samhälle man befinner sig i. Dessutom har invandrarna nytta av svenska i arbetslivet. Trots detta arrangeras inga svenskspråkiga integrationskurser i huvudstadsregionen.

Att myndigheterna presenterar valet av integrationsspråk som en antingen-eller-konstellation leder till att invandrarna i många fall mot sin vilja och till sin nackdel uppmanas välja områdets majoritetsspråk som integrationsspråk. Invandrarna inser att kunskaper i finska är nödvändiga i huvudstadsregionen och vill inte välja bort finskan. Men eftersom köandet till kurser i finska ofta är långvarigt och man kunde lära sig svenska relativt sett lättare, så önskar invandrarna också ha möjligheten att välja svenska.

Diskussionen övergår sedan till att behandla den finskspråkiga dominansen i området. Människor som flyttat från Österbotten eller Sverige och förväntar sig att huvudstadsregionen är tvåspråkig blir förvånade, och till och med chockerade, när de märker hur stark finskspråkig dominans som råder inom området. Invandrare blir i ett tidigt skede av sin vistelse upplysta om landets lagstiftning och blir därför också förundrade över att myndigheterna, vars uppgift är att implementera lagen, inte vill tillmötesgå de språkliga rättigheter som samhällsmedlemmarna är berättigade till.

Efter denna inledande del diskuteras invandrarnas möte med myndigheterna ingående. Invandrarna har rätt till integration på svenska, men myndigheterna erbjuder inte denna möjlighet utan till och med avråder dem från att välja svenska. När invandrarna aktivt väljer svenska, vilket sker i drygt 20 % av fallen, ifrågasätts valet ibland av myndighetsrepresentanter. Myndigheterna har designat integrationstjänsterna att fungera på finska, vilket försvårar invandrarnas val av svenska som integrationsspråk. Huruvida man erbjudits svenska som integrationsspråk sammanhänger med hemkommun, hemlandets språkliga karaktär och social ställning. Att man är intresserad av att välja svenska som integrationsspråk sammanhänger i sin tur huvudsakligen med förmåga att läsa svenska och hemlandets språkliga karaktär.

Ibland byter invandrarna språk i samband med myndighetskontakterna i och med att myndigheterna inte har beredskap eller vilja att erbjuda svenskspråkig service. Även privata sektorns förmåga att betjäna på svenska och attityder förknippade till efterfrågan på svensk service varierar stort. Sammanfattningsvis innebär problemen med att få svenskspråkiga dagis eller skolplatser särskilda komplikationer i invandrarnas integration. Arbetslivet och arbetsmarknadsintegrationen behandlas sedan, med resultat som visar att invandrarna ofta uppfattar kunskaper i svenska som en fördel på arbetsmarknaderna. Arbetsmarknadsintegrationen är en central aspekt av en invandrares integration och nyckelpersonerna betonar bl.a. yrkesutbildningen som en viktig aspekt i arbetsmarknadsintegrationen. I arbetaryrken är också arbetslivets krav den viktigaste anledningen till att man är intresserad av att lära sig svenska. Ett problem är emellertid den svenskspråkiga arbetsmarknadens litenhet och svårigheterna att erhålla information och kontakter om jobb som pågår på svenska. Den svenskspråkiga befolkningens åldersstruktur påtalar emellertid det särskilda behovet av personer i vårdande yrken, som har förmåga att vårda svenskspråkiga människor på svenska.

Enkätundersökningens resultat visar att det finns ett utbrett intresse bland invandrarna att bli tvåspråkiga och att integreras på svenska i Finland. Nyckelpersonerna som intervjuats upplever att svenska är ett lättare språk att lära sig, och att det sålunda går snabbare att inkluderas i samhället om man behärskar det ena nationella språket. Men myndigheterna i Finland erbjuder inte service i önskad omfattning på svenska, och även svenskspråkiga integrationsutbildningar saknas för tillfället. Invandrarna borde erbjudas möjlighet att lära sig landets språk för att de ska kunna integreras på ett bra sätt. Dessutom borde myndigheternas servicevillighet förbättras. De borde frivilligt och på eget initiativ uppfylla invandrarnas språkliga rättigheter. Invandrarna upplever ibland att attityderna i det omkringliggande samhället är negativa och de måste motivera sitt val av svenska, som enligt invandrarnas egna utsagor är en fördel även på arbetsmarknaden. De har en kännedom om sina språkliga rättigheter, och är förundrade över varför dessa inte uppfylls.

Efter detta inleds bokens tredje stora helhet som ställer invandrarens möte med det finlandssvenska sammanhanget i centrum. Uppkomsten av sociala nätverk och omgivningens uppfattningar om invandrarna behandlas ingående. Invandrarna uppfattar sig som välkomna i det finlandssvenska sammanhanget, inställningen är öppen och attityderna är positiva, och samhället är mindre, vilket förbättrar förutsättningarna för att skapa kontakter. I många fall identifierar sig invandrarna som finlandssvenska, men de frågar sig om deras omgivning tillåter dem att bli fullvärdiga finlandssvenskar, eller om de förblir svenskspråkiga invandrare.

Avslutningsvis diskuteras olika stödfunktioner som en lyckad integration förutsätter. Invandrarna har många rekommendationer, varvid samhällsinformationen lyfts fram som en viktig aspekt för att stödja invandrarna i integrationsprocessen. Undersökningens nyckelpersoner lägger fram förslag på olika stödfunktioner som skulle underlätta integrationen i samhället. Det framförs önskemål om att information från myndigheterna gällande språkval och tvåspråkighet, samt om svenskspråkig service överlag, skulle göras mer tillgänglig - informationsutbud och koordineringen av svensk service lyfts fram som särskilt viktiga områden för vidareutveckling.

Den avslutande diskussionen innehåller även en statistisk kartläggning, baserad på insamlad registerdata, över antalet invandrare som för tillfället på olika sätt fungerar på svenska. Antalet varierar beroende på vilka organisationers kunder eller medlemmar som studeras från några tiotal till knappt tvåtusen människor. Slutligen har uppskattningar gjorts av storleken på målgruppen - av antalet invandrare som har ett intresse av att integreras på svenska i huvudstadsregionen. Uppskattningarna varierar stort beroende på vilken beräkningsgrund som används, men slutsatsen är att gruppen uppgår till flera tusen personer. Det finns även intresse för tvåspråkighet bland huvudstadsregionens invandrare. Frågan lyder således: hur kommer det finländska samhället att tillmötesgå dessa intressen?

Karin Creutz & Mika Helander

0 Kommentarer Add Comment

Skriv kommentar
Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre.

busy