Logga in

Sök

Arkiv Olav S Melin

Olav S Melin

Olav S Melin är informationsansvarig på Magma.

 

En Volkswagen-modell bra för Finlands ekonomi

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Torsdag, 6 Februari 2014 12:26

Sixten Korkman fick i fjol statens informationspris för att han målmedvetet har strävat efter att göra nationalekonomin och globala ekonomiska fenomen begripliga för den stora allmänheten. På Magmas lunchseminarium den 4 februari gav han skäl för premieringen. Han skulle kommentera sin senaste bok Euro, valuutta ilman valtiota, men inspirerades av moderatorn, Björn Sundell, till en analys av det ekonomiska läget i världen och Europa och Finlands ekonomiskt trängda situation.

Läs mer

   

Suomalaiset eivät arvosta kielitaidon merkitystä

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Tisdag, 3 September 2013 12:43

Seuraava artikkeli, jonka on kirjoittanut Olav S Melin, on julkaistu Etelä-Suomen Sanomissa (2.9.), Kalevassa (31.8.) ja Turun Sanomissa (3.9.)

"EU korostaa kielistrategiassaan kielellisen moniarvoisuuden tärkeyttä. Tavoitteena on, että eurooppalaisten tulisi osata puhua kahta kieltä oman äidinkielensä lisäksi.

Eurobarometrissa asenne monikielisyyteen on yleensä positiivinen. Enemmistö on sitä mieltä, että kielitaidosta on hyötyä, kun hakee työtä ulkomailta, ja osa katsoo, että monikielisyydestä olisi etua työnhaussa omassa maassaan.

Läs mer

   

Ungdomskravaller som en löpeld

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Måndag, 10 Juni 2013 20:24

Med en till visshet gränsande sannolikhet, som osökt för tankarna till Tage Danielssons berömda monolog om kärnkraftsolyckan i Harrisburg, hävdar finländska samhällsforskare och den nya bostadsministern Pia Viitanen att ungdomskravaller av det slag som ägt rum i Husby och andra Stockholms förorter inte kan ske i Helsingfors.

Läs mer

   

Kyrkan ska bli vid sin läst

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Söndag, 7 April 2013 09:06

Namninsamlingen för ett godkännande av samkönade äktenskap aktualiserar frågan om den evangelisk lutherska kyrkans inställning till frågan.

Biskop Björn Vikström har aviserat tre olika alternativ; att kyrkan säger nej till vigsel av samkönade, att den viger samkönade eller att den frånsäger sig vigselsrätten och nöjer sig med en välsignelseakt.

Läs mer

   

”Tvångssvenskan” en Pyrrhusseger?

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Torsdag, 24 Januari 2013 16:00

I utredningen Frivillig svenska? som docent Åsa Palviainen 2011 gjorde för Magma konstaterade hon att ett avskaffande av den obligatoriska svenskundervisningen skulle få långtgående konsekvenser; för rekryteringspolitiken i Finland, för universitetens verksamhet, för språkkraven inom den offentliga sektorn och för tillgången på kompetent personal på olika områden. Men hon framhöll också kunskaperna i svenska är bristfälliga, trots den obligatoriska undervisningen.

I förlängningen hotas det som grundlagen ska trygga, det vill säga landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.

Läs mer

   

Sociala medier vapen i krig

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Fredag, 30 November 2012 15:18

Krisen i Gaza för någon vecka sedan var än en gång ett exempel på hur krigsrapporteringen sker på de nya mediernas villkor. De sociala medierna med Twitter, Facebook och Bambuser möjliggör en rapportering on line. Ofta är det den krigförande parten som levererar ett liveflöde av attacker som sprids i syfte att rättfärdiga dödliga angrepp.

Så agerade Israel under den senaste Gaza krisen när de tweetade sina attacker i realtid och visade upp dem på You tube. Men Hamas väpnande gren Izz al-Din al-Qassam var inte mycket sämre med sitt skryt över antalet raketer mot civila mål i Israel.

De fasansfulla bilder på livlösa, blodiga kroppar och sargade barn som visades upp hade inget med Gaza att göra. De hörde hemma i Syrien och användes för att rättfärdiga raketangreppen.

Det är inte första gången kriget blir underhållning. Som t.ex. Gulfkriget i Kuwait 1991 som var i mindre grad ett krig än en tv-show, med andra ord en pseudohändelse, iscensatt för att blidka den spänningstörstande mediepubliken. Tanken på att genomföra ett krig, med allt vad det innebär av död och lidande för soldater och civila, i syfte att skapa medierad underhållning ställer all vedertagen moraluppfattning på ända. Tv-tittaren är i samma position som åskådaren till forna tiders gladiatorspel.

Vad det då handlade om var mediebolagens knep att förenkla, tillspetsa och dramatisera. Till den grad att den bilden av verkligheten blev förvriden, med andra ord en pseudohändelse.

Begreppet pseudohändelse har myntats av den franske socialfilosofen Jean Baudrillard. En pseudohändelse är alltså en händelse som skapas med det dominerande syftet att bli rapporterad. Om massmedia inte existerat, skulle inte heller pseudohändelsen kommit till, vilket innebär att en pseudohändelse är en del av mediemaskineriet.

Pseudohändelsens särdrag är att den tar verklighetens plats; skuggan blir essens och essensen bli skugga. Den primära drivkraften bakom denna utveckling är medias jakt på nyheter som säljer. Det som egentligen äger rum är ofta inte alls lika nyhetsmässigt tillfredsställande som den konstruerade pseudohändelsen.

 

 

 

   

Lågt valdeltagande - en allvarlig trend

Obs, öppna i ett nytt fönster. Skriv ut

Olav S Melin

Måndag, 29 Oktober 2012 14:30

Söndagens kommunalval blev inte någon fortsättning på populismens frammarsch i Finland. Visserligen fick Sannfinländarna nästan 13 procent av rösterna. Men det var inte över 15 som man hoppats på. Resultatet lade därför sordin på segerjublet. Sordin var det förresten så gott som över hela linjen.

En allvarlig trend blottades i kommunalvalet. Röstningsprocenten stannade på 58 procent, vilket måste anses vara snudd på skandalöst dåligt. Valprofessorn Göran Djupsund var inne på detta i sin analys av konstellationerna inför valet. Men ändå borde det ha funnits mycket som talade för ett livligare valdeltagande. Den kommande kommunreformen t.ex.

Varför blev då valdeltagandet så lågt som det blev?

Några bidragande orsaker kan nämnas.

Regeringspartierna med Samlingspartiet och Socialdemokraterna i spetsen hade utlovat klara besked om riktlinjerna för social- och hälsovården i den kommande kommunreformen. Men man kom inte överens och väljarna fick än en gång finna sig i tomma löften. Sådant tär, inte bara på förtroendet för politikerna utan har också en negativ inverkan på intresset för valet. Att kommunalvalet kunde bli en kanal för missnöje, förutspådde Göran Djupsund. Det blev det också, men kanske inte så som professorn tänkt sig. Det var själva valet som blev föremål för protesterna.

I valdebatterna envisades partiledarna med att uppehålla sig kring strukturella frågeställningar medan väljarna förväntade sig konkreta löften och kalla fakta. När de inte fick några klara besked i fråga om kommunreformen och dess konsekvenser för gemene man framstod kommunvalet som rätt så likgiltigt. De två stora pådrivarna av kommunreformen, Samlingspartiet och Socialdemokraterna hade valt att skjuta på reformen av rädsla för att förlora i kommunvalet. Som det nu blev fick de båda nöja sig med en pareringsseger, dvs, en nedgång med ca 1,6 procent från förra kommunvalet.

I förhandsspekulationerna kakylerades det med att Sannfinländarnas framgångssaga nått sin kulmen och att Centern återställer ordningen på partikartan. Detta i synnerhet som Centern rätt så totalt brukar dominera landet utanför Ring tre. En återställd Centerhegemoni blev det också, men frågan är om den står sig till riksdagsvalet.

Lite karikerat kan Finlands politiska karta beskrivas med att det är Samlingspartiet och Socialdemokraterna som gör upp om vem som är störst i städerna, medan fighten på landbygden står mellan Centern och Sannfinländarna. De gröna och Vänsterpartiet sekunderar främst i tätorterna. Sfp har bevarat sina positioner och rent av kammat hem två mandat i samarbete med samerna i Utsjoki.

Folket har de politiker de förtjänat, är ett något slitet uttryck som inte är helt utan berättigande. Det är därför inte heller enbart politikernas fel att politiska val inte intresserar. Politik handlar i grunden om våra gemensamma statliga angelägenheter, sådant som berör oss envar. Om politik - av en eller annan orsak - inte tilltalar är det en signal som stämmer till eftertanke. Både bland skolfolk och partistrateger.

 

 

 

   

Sida 1 av 7