Olav S Melin

Svenska frågor på undantag?

Olav S Melin

Måndag, 23 Januari 2012 15:30

Sett ur ett finlandssvenskt perspektiv klarade sig Eva Biaudet med den äran i presidentvalets första omgång. Hon samlade jämnt sina röster runt om i Svenskbygderna. Och rent av toppade listan i flera kommuner i Sydösterbotten och på Åland. Stödet norr om Vasa var betydligt lägre. I Närpes var Eva Biaudet överlägsen med 43,6 procent mot 26,9 för Paavo Lipponen och 14,5 för Sauli Niinistö. På Åland var hon likaså etta med 37,9 procent mot Lipponens 24,7 och Niinistös 21,7. Att Paavo Lipponen relativt väl gick hem i svenskbygderna var väntat. Anmärkningsvärt är att Pekka Haavisto som i södra Finland kom att framstå som ett fenomen blev under 10 procents strecket i alla andra österbottniska kommuner än i Jakobstad och Karleby. I Vasa hade han blygsamma 3,7 procent.

Läs mer

Presidentval inte likt andra val

Olav S Melin

Måndag, 16 Januari 2012 10:58

Presidentinstitutionen i Finland är starkt förankrad i folket. Ett uttryck för det är bestämda förväntningar på presidenten. Presidenten ska inge förtroende, vara en representativ företrädare för sitt land och med sina åsikter vara ett föredöme. Presidentens maktbefogenheter som de senaste åren kringskurits rankas inte lika högt i den presidentvalsmätning bland landet svenskspråkiga som Taloustukimus gjort för Magmas och Yle:s räkning.

Läs mer

Kraven på svensk service ekar tomt

Olav S Melin

Måndag, 5 September 2011 09:19

Nu i september visar Svenska YLE Matts Dumells dokumentär Kustfolket om svenskans framtid i Finland. Den består av tre delar. Proppen i Ankdammen, Den svarta Svanen och Simma med Krokodiler.Dokumentären har understötts av Konstsamfundet och är en av årets större satsningar på film.

Finska skolmyndigheter tar över i Åbo

Dokumentärserien Kustfolkets bärande tema är oron över att Finland övergett sin faktiska tvåspråkighet. Något som president Martti Ahtisaari också med oro lagt märke till.

- Det som upprätthålls är endast en juridisk kuliss, säger Matts Dumell.

Han belyser det med ett exempel från skolvärlden. Lagstiftningen är inte stark nog att garantera den svenska skolans framtid.

- Det som sker sakta men säkert är att svenska utbildningsnämnder och sektioner avskaffas och underställs det finska. Till exempel i Åbo degraderades den svenska skoldirektören och fråntogs i praktiken sin faktiska beslutanderätt.

För några år sedan krävdes i finskspråkiga medier att de niotusen åbosvenskarna inte ska räkna med full service på eget modersmål, eftersom de utgör endast 5 procent av åboborna.

I Åbo avvecklas nu den enhetliga svenska skoladministrationen, beslut om undervisning på svenska skall i fortsättningen beredas av finska tjänstemän. Även om de svenskregistrerade åboborna är få, så har de svenska skolorna en överstor andel av eleverna.

- Den kulturautonomins kollaps som spelas upp för öppen ridå i Åbo, är ett järtecken på vad som väntar på många andra håll i landet. Går man så långt, har svenskan definitivt degraderats till enbart en fråga om service, är Dumells slutsats

- I språkstrider är alla medel tillåtna, ungefär som i religionskrig Och det syns tyvärr med önskvärd klarhet att svenskan håller på att ytterligare förlora som förvaltningsspråk och levande vardagsspråk, säger han.

Slopandet av obligatorisk studentsvenska en vändpunkt

Beslutet att göra svenskan frivillig i studentexamen år 2004 kan ses som en vändpunkt, menar matts Dumell. Efter det tog en nanosekund att förstå att svenskan inte längre hade samma tyngd som tidigare. På riksnivå har politikerna dragit slutsatsen att svenskan kan negligeras.

Men redan den nya grundlagen som trädde i kraft fyra år tidigare, hade inneburit en avgörande försämring. Då slopades bestämmelserna om att förvaltningsområden med svenska som majoritetsspråk inte får röras.

- Grundlagsskyddet för de svenskspråkiga försämrades alltså på ett avgörande sätt år 2000, ironiskt nog med det svenska regeringspartiets bifall. Och det ledde sedan till att de högsta statliga planerarna kunde börja kräva allt större förvaltningsenheter, oftast utan språklig hänsyn, förklarar Matts Dumell.

Ett faktum är att fusioneringsivern slår hårdast mot små svenska kommuner. Trots att de hört till de mest kostnadseffektiva hela landet. I södra Finland finns endast fyra kommuner med svenska som majoritetsspråk.

Några år in på 2000-talet gick de små svenska kommunerna till motattack. Tvingade mot väggen knöt tidigare rivaler och grannkommuner nya band. På gott och ont föddes fyra nya storkommuner med svenska som majoritetsspråk, i Åboland Kimito samt Pargasdominerade Väståboland, i Västra Nyland Raseborg och i Österbotten Storvörå.

Också i Östra Nyland beslöt man sig för kommunfusion, men med andra språkliga förtecken. Efter folkomröstning valde de nästan helsvenska kommunerna Liljendal och Pernå att uppge sin självständighet och gå samman med finskdominerade Lovisa och Strömfors. I nya Lovisa storkommun med 15-tusen invånare är två femtedelar svenskspråkiga. En stark minoritet, till priset av två förlorade svenska majoritetskommuner Liljendal och Pernå.

I dokumentärserien belyser Dumell förtjänstfullt problematiken med nedslag i de olika finlandssvenska regionerna.

BB i Ekenäs måste stängas "för barnens skull"

Inte ens nya storkommuner med svensk majoritet hävdar sig i kampen mot centraliserade mastodonter som till exempel sjukvårdsdistrikten. Svenska röster och svenska intressen smulas sönder mellan sviktande kommunalt självstyre och toppstyrda förvaltningsmodeller.

I det tredje avsnittet belyser Matts Dumell hur detta kan gå till i praktiken med exempel från stångningen av BB i Ekenäs. Efter en tio år lång dragkamp krävdes att sjukhuset måste ha beredskap för kejsarsnitt dygnet runt. Det räcker inte längre med bakjour på fem minuters avstånd.

- Experterna, tjänstemännen sa, att BB måste stängas för barnens bästa. Det var för farligt och dyrt. Över fyrtiotusen invånare från Hangö till Ingå blev av med sitt tvåspråkiga sjukhus.
.
I programmet hör vi politikernas argumentation för en nedlägg, en kommentar av tidigare Jacob Söderman som följt förvaltningsprocesser både i EU och i Finland. Vidare kommer sjukskötare och patienter till tals.

Lobbandet gick på de flesta plan i det tysta. Den medicinska sakkunskapen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS hade trollat fram siffran ett tusen förlossningar som minimikrav för att kvaliteten skall kunna bibehållas - det skulle Ekenäs med 650 årliga födslar aldrig klara av.

Enligt Söderman var stängningen ett brott mot mänskliga rättigheter, sjukhusdistriktets teknokrater ville visa sin makt.

De tyngsta argumenten för nedläggning handlade inte om pengar. Sjukhusdistriktet uppgav att man teoretiskt sparar tvåhundratusen euro om året på att lägga ned enheten i Ekenäs. Men samtidigt gick man miste om tvåhundrafemtiotusen euro som utomstående föderskor årligen hämtade in.

Sjukhusdistriktets styrelse bestod av kommunpolitiker och företrädare för Helsingfors universitet. Det är talade, att av 17 medlemmar i styrelsen var endast en från Västra Nyland.

Hellre svensktalande än finlandssvensk

Tvåspråkigheten i Finland lever i praktiken på gamla meriter. Idag finns ingen enhetlig språklig strategi, inga garantier, varken juridiska eller politiska, som säkrar det svenska i en minoritetssituation, fastslå Matts Dumell i sitt dokumentärprogram.

Han ser två nya språkfenomen, speciellt i tätorterna i södra Finland. Det ena är att allt fler blir fullständigt tvåspråkiga och kraven på ökad svensk service ekar tomt.

- Det andra fenomenet är att allt fler svensktalande tar avstånd från begreppet finlandsvensk. Man är hellre svensktalande finne eller delsvensk, när det känns rätt, säger han.

Tvåspråkiga familjer en strimma ljus

En strimma ljus i mörkret utgör trots allt de tvåspråkiga familjer som väljer att sätta sina barn i svensk skola. En konsekvens av detta är att de svenskspråkiga ökar i antal, för första gången på 60 år.

Fjalar Finnäs, samhällsforskare, demograf vid Åbo Akademi i Vasa, berättar i programmet att tre fjärdedelar väljer svensk skola för barnen.

- Det här är något som sker i det dolda. Den officiella befolkningsstatistiken ger inte utrymme för tvåspråkighet. Fortfarande bokförs majoriteten av alla faktiskt tvåspråkiga som enbart finskspråkiga. Men nu sker det alltså en ändring.

Det årligen registrerade överskottet blir 300-400 svenskspråkiga varje år under de följande 20 åren.

Språkbad och språkduschar på svenska är tecken på att svenskan kommer att överleva oberoende av domänförluster och vacklande svenska strukturer. I själva verket ökar intresset för svenskan så mycket, att antalet som registrerar sig som svenskspråkiga ökar snabbare än på ett halvt sekel.

Frisinnet överlever tack vare tvåspråkiga

Olav S Melin

Måndag, 15 Augusti 2011 13:35

Om finlandssvenskarnas framtid, värderingar och tro

Hur ser finlandssvenskarnas framtid ut? Vilka är våra värderingar och hurudant är vårt förhållande till kyrka och tro? I ljuset av statistiska mätningar och prognoser ser framtiden inte alltför mörk ut. Visserligen förstärks den upp och ned vända ålderspyramiden; de äldre blir allt fler. Men i framtiden föds det fler barn som talar svenska än i dag.

Läs mer

Finska som minoritetsspråk i Sverige en död bokstav?

Olav S Melin

Måndag, 13 Juni 2011 14:40

Statusen som minoritetsspråks skulle hjälpa sverigefinnarna att få service på sitt modersmål. Hur blev det?

Sedan första januari 2010 gäller en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk i Sverige. Lagen ger en allt större del av den sverigefinska befolkningen rätt att använda tjänster på sitt eget språk. Det huvudsakliga syftet med lagen är trygga minoritetsspråkens fortlevnad och stärka de nationella minoriteternas rättigheter.

Läs mer

Visionen nästan besannades

Olav S Melin

Måndag, 18 April 2011 12:36

I Magmas scenarioprojekt om svenskans framtid, Vision 2030, skisserades fyra olika scenarier om hur förändringen i vår omvärld påverkar framtiden. Vilka är möjligheterna och hotbilderna på vägen mot 2030? Det mest pessimistiska alternativet beskrev vad som händer om skyddsinstinkten får härska.

Läs mer

Tig inte om religionsförföljelser

Olav S Melin

Fredag, 1 April 2011 11:17

Frågan om den religiösa toleransens gränser och uttrycksformer är en av vår tids brännande frågor. Att muslimer som flyttat till Västeuropa upplevs som ett hot mot den europeiska livsstilen är allom bekant. Men att det är de kristna som trakasseras mest av alla religionsutövare är mindre känt.

Läs mer