Logga in

Sök

Arkiv Olav S Melin Bruk skandinavisk och glöm Finland

Bruk skandinavisk och glöm Finland

Olav S Melin

För en tid sedan var jag med om en "finlandssvensk uke" i Norge. Det bjöds på underhållning i olika former med teaterföreställning om Eugen Schauman, med författare som Monika Fagerholm och Stella Parland, med Mumin, Benny Törnroos, Calle Pettersson och finlandssvensk folkmusik. Men på programmet fanns också föreläsning om det svenska i Finland och debatt om finlandssvenskans ställning i ett nordiskt perspektiv. Det ambitiösa programmet, som det finsk-norska kulturinstitutet bjöd på, väckte rätt stor uppmärksamhet i Oslo.

En incident i själva programmet visade att det finns allt skäl att marknadsföra det finlandssvenska och den svenska som talas i Finland. Heidi Lønne Grønseth från Föreningen Norden i Norge presenterade en påkostad kampanj Bruk skandinavisk som syftar till att få unga i Danmark, Norge och Sverige att inse betydelsen av en språkgemenskap och våga tala skandinaviska. Det är enligt henne ett sätt slå vakt om det nordiska. Kampanjbroschyren flaggar följdriktigt med den danska, den svenska och den norska flaggan.

På min fråga vart man glömt Finland om en gång Föreningen Norden står bakom kampanjen blev projektledaren mållös. Jag försökte upplysa henne om att nordisk och skandinavisk inte är synonymer. Och föreningen Norden borde väl veta att också Finland och Island är delar av Norden.

Kampanjen Bruk skandinavisk signalerar att Finland inte hör hit. Att det talas en svenska i Finland som lätt kan förstås i övriga delar av Norden är inget de unga i Danmark, Sverige och Norge behöver veta. Att detta stärker ointresset för Finland bland en yngre generation må vara en sak. Men att okunskapen hos de ansvariga inom Föreningen Norden på detta sätt kommer i dagen är skrämmande.

Kampanjen Bruk skandinavisk stärker uppfattningen på finskt håll om att engelskan är umgängesspråket i nordiska sammanhang och svenskan är inget man därför har praktisk nytta av.

Kan en satsning bli mer kontraproduktiv? Föreningen Nordens dyra kampanj motverkar sitt eget syfte.

3 Kommentarer Add Comment
0
Skrämmande men inte förvånande
skriven av Harryupp den 1.12.2010
Hörde här hur Mark Levengood fick gå en obligatorisk kurs i svenska då han flyttade till Sverige och fick en anställning där. Svenskarna visste inte om att det fanns finlandssvenskar i Finland.
Hur skulle de veta det? Den finlandssvenska befolkningens existens är ju inget som den finska majoritetsbefolkningen är beredda att skriva danskar, norrmän eller svenskar på näsan.
Det faktum att det finns en livskraftig finlandssvensk minoritet i Finland fördunklas av att vi alla blir inflyttade från Finland i inflyttningsstatistiken i de övriga nordiska länderna. De har ingen aning om vårt svenska modersmål när vi kommer från "Pakkoruotsiland", och de kommer väl snart att erbjuda hemspråksundervisning på finska åt eventuella medflyttade barn också.
Röster: +5
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp
0
Sofi Oksanen
skriven av erjöb den 9.1.2011
Sofi O. anser i Etelä-Suomen Sanomat 9.1.2011 att även finska och isländska borde vara officiella språk i Nordiska Rådet.
Röster: +1
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp
193
Mark Levengoods erfarenhet är inte min.
skriven av Magnus Nyberg den 13.1.2011
Jag flyttade till Sverige 1977 och fick strax ett erbjudande om en (frivillig) kurs i svenska. Det förtröt mig, men jag fick senare veta att svenska myndigheter inte får registrera någons modersmål. ML började visst arbeta i den offentliga sektorn där kraven kanske var striktare.





Mina arbeten var alltid i internationella företag. Jag noterade att skandinaviskt tal lättade upp diskussionen. De första åren talade deltagande finnar svenska, mot slutet dök en och annan upp som bara ville tala finska eller engelska. Finnar och islänningar med engelska var något av främlingar, finnarna mer så än islänningarna. Det gamla tycks sitta kvar ganska långt bak i skallen.












Jag tror inte besluten påverkades, men det kan inte vara en stor konst att hitta svenskkunniga finnar som är nyttiga i nordiska sammanhang. De som valt bort svenskan och ändå vill arbeta med Skandinavien ser sig kanske som lika intresserade, men deras val av språk är ju en indikator i sig.
Röster: +3
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp

Skriv kommentar
Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre.

busy