Logga in

Sök

Arkiv Olav S Melin Samstämmiga röster om Putins Ryssland

Samstämmiga röster om Putins Ryssland

Olav S Melin

Ryssland håller på att förändras, förändringen sker snabbare än vi förväntat oss i väst. Förändringen sker i huvudet på människorna. Hur förändringarna påverkar president Putin vet vi inte.

Den här iakttagalesen förmedlade Hbl-journalisten Anna-Lena Laurén vid Magmas och Utrikespolitiska institutets seminarium "Do we look att Russia the same way" som hölls den 8 mars. Hon var en av fyra röster, en rysk, en estnisk, en svensk och en finländsk vid seminariet.

Anna-Lena Laurén som följt medborgarorganisationernas agerande och demonstrationerna inför och efter det ryska presidentvalet rapporterade om ett nytt vapen som demonstranterna tillgripit. Humorn har ersatt våldet.

– Efter höstens dumaval kännetecknas den folkliga protesten av helt nya element. Demonstranterna driver med makten och har roligt tillsammans i stället för att protestera, sade hon.

Det som utmärker de unga demonstranterna är ett missnöje med Putin men också en vision om en förändring till bättre med mera medbestämmande och ett ansvar för morgondagen. Hur president Putin ska hantera den nya oppositionen vet ingen.

Estland önskade framgång med demokratin

Estlands president Tuomas Hendrik Ilves sällade sig inte till gratulanternas skara efter att Vladimir Putin segrat i presidentvalet. Han nöjde sig med att önska den nygamle presidenten framgång i landets reformprocess.

Markeringen återspeglar också opinionerna i Estland, framhöll professor Andres Kasekamp som på seminariet var den estniska rösten. Undantaget utgör ryssarna i Estland.

Kasekamp kommenterade också de hårda tillmälen med vilka den ryska ledningen kritiserar Estland med att det mest handlar om en retorisk aggression avsedd för inhemska syften.

– Europa är esternas skydd mot nynationalistiska ryska strömningar och vapenskrammel i Moskva, sade Kasekamp och medgav att Natos närhet bidragit till de ansträngda relationerna.

Kasekamps konklusion i fråga om Ryssland under Putin var "no news is good news". Någon särställning t.ex. i handelsrelationerna förekommer inte, utan Ryssland behandlas som vilket annat land som helst.

Post Putin era med krav på reformer

Lena Jonson, till vardags östeuropeisk programdirektör vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm tog i sitt anförande fasta på Putins löften om politiska och ekonomiska reformer. De är, enligt Jonson oundvikliga, men är de möjliga, frågade hon. Putin har utlovat en modernisering av landet, men vad den handlar om återstår att se. Kommer han att kunna förverkliga de löften om ett ekonomiskt uppsving som han gett?

– I dagens Ryssland är de sociala klyftorna enorma, några få är oerhört rika men för den stora massan är materiellt välstånd satt på undantag, sade Lena Jonson som tidigare arbetat vid den svenska ambassaden i Moskva.

Lena Jonson var pessimistisk till de utlovade reformerna i landet. Frustatrationen över uteblivna löften leder till en fortsatt korruption och kan eskalera i våld, varnade hon och såg en fara i att Putin riskerar förbli en pseudodemokratisk president.

Också om han i relationerna till USA fortsätter på en pragmatisk linje hopar sig problemen hemmavid. Därför är det viktigt att saker sägs vid deras rätt namn, konstaterade Lena Jonson.

Ett svagare Ryssland möter ett försvagat väst

Den ryska rösten vid seminariet var en liberal sådan. Åtminstone presenterade sig Arkady Moshes som en sådan. Han basar sedan ett antal år för det finska Utrikespolitiska Institutets Rysslandprogram och är stationerad i Helsingfors.

– Jag ser samma Ryssland som jag såg för fyra år sedan, om möjligt ännu mer försvagat, löd Moshes sammanfattande analys.

Han motiverade sitt påstående med följande skäl: Ryssland har förlorat det ekonomiska inflytandet som det en kort tid haft då det gäller olja och gas. Ryssland är inte längre någon energisupermakt. Energitillgången är inte längre en säkerhetsfråga utan en businessangelägenhet. Också säkerhetspolitiskt sett är Ryssland försvagat. Skrammel med atomvapen är lönlöst om man inte har råd med det.

– Att hantera atomvapen förutsätter en ekonomisk tillväxt. Och i Ryssland är den i dag försvagad.

I relationerna till Ryssland efterlyste Arkady Moshes en självanalys, vi måste ta ryssarna på ordet och inte ge efter i allt, sade han och vidhöll att han är långt mer skeptisk än pessimistisk då det gäller framtidsutsikterna för förändringar i Ryssland. Ekonomiskt sett befinner sig Ryssland och Europa i snarliknande situation. Den ekonomiska tillväxten är inte länge någon självklarhet och i Putins Ryssland kommer detta att få återverkningar i uteblivna löften om reformer.

Det välbesökta seminariet leddes förtjänstfullt av Henrik Lax, som är ordförande för direktionen för Ryssland och Europa.

1 Kommentarer Add Comment
0
Hopsamlade samstämmiga
skriven av Jon Hellevig den 20.3.2012
Så klart det var samstämmiga röster, eftersom organisörerna hade noggrant handplockat sådana personer som upprepar de samma tendensiösa opinionerna om Ryssland. Intressant att Estlands president kritiserar Ryssland för "nynationalistiska" tendenser då han själv leder en stat som är total byggd på nationalism och diskriminering av den ryskan minoriteten. Dessutom är det att märka att det är ju just demonstranterna i Ryssland som är nationalistiska och främlingsfientliga. Varför berättade Anna-Lena inte det? Bosatt i Moskva, har jag inte träffat en enda icke-vit europeisk medborgare av Ryssland som inte skulle stöda Putin. Detta eftersom de är rädda för oppositionens rasism. Tolerans mångkultur och mångfald hör till Magmas program, men gentemot Ryssland sprider man lögnaktiga och fientliga påståenden! Lena Jonsson talar om Putins "löften om ett ekonomiskt uppsving" som om det endast skulle vara frågan om löften - men hon glömmer den lilla detaljen att han har levererat på sådan löften redan i 12 år och fortsätter fortfarande. Samtidigt som EU stagnerar kommer Rysslands ekonomi att öka med 5% i år. Jonsson låter också falskt påskina att "de enorma sociala klyftorna" skulle vara resultat av Putins politik, när han tvärtom minskat dem. Den i väst så älskade "oppositionen" klagar ju att Putin för en populistisk politik med sina kraftiga insatser i social sfären. Och det är ju just därför Putin fick 63% av rösterna, rösterna av de stora massorna vars levandsvillkor så enormt ökat under Putin. Och vad "eskalering i våld" kommer, så det är ju bara Jonssons dröm. Det är ju nog i EU vi kan vänta oss mera av den varan. Jon Hellevig
Röster: +5
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp

Skriv kommentar
Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre.

busy