Skrämmande populism hotar människovärdet

Tisdag, 23 Mars 2010 10:09

Olav S Melin

När tiderna blir kärvare och depressionen sätter sina spår tenderar attityderna mot grupper som välfärdssamhället ger sitt stöd hårdna. Det är vad vi har kunnat se i den senaste tidens allt häftigare debattklimat. I skottgluggen är asylsökande flyktingar som sägs sko sig på vår ynnest. Dessutom upplevs de som ett hot på arbetsmarknaden. Populistiska krafter utnyttjar hänsynslöst situationen.

Det är mot bakgrunden av en dylik samhällsförändring vi ska förhålla oss till uppgifterna om att finländarna blivit mer avogt inställda till invandrare.

Ett annat - må hända ännu mer skrämmande - exempel på populism står bankiren Björn Wahlroos för när han på fullt allvar i senaste nummer av Suomen Kuvalehti förfäktar åsikten att uhjälpen borde dras in, därför att det är bortkastade pengar. Han stöder sig på den i Sambia födda kvinnliga ekonomisten Dambisa Moyo, som i en färsk bo Dead Aid, hävdar att uhjälpen gjort de afrikanska länderna mer beroende av rika industriländer, främjat korruption och inte förmått lösa fattigdomsproblemet. Wahlroos förbiser helt det faktum att uhjälpen i många länder gjort livet drägligare, bland annat genom att kvinnor kunnat etablera sig som företagare, barn gå skola och sjuka få vård.

När allt i livet får ett marknadsvärde och värderas utifrån vinst och nytta kommer det sköra lätt i kläm. Följderna blir ödesdigra. Marknadssekonomin tränger undan människovärdet som något gemensamt och okränkbart. I takt med globaliseringen av ekonomin upprepas samma mekanism mellan olika länder. De rika blir rikare medan de fattiga utarmas.

Så uppstår globaliseringsfällan.

Det är också titeln på en bok, som två ekonomijournalister vid den tyska tidskriften Der Spiegel, Hans-Peter Martin och Harald Schumann, gav ut för något år sedan. Deras budskap är att en global marknadssekonomi är ett hot mot demokrati och välfärd. De riktar en vädjan till europapolitikerna och efterlyser ett nytänkande och drastiska åtgärder för att förhindra att EU hamnar i en globaliseringsfälla.

Till grund för marknadsekonomin ligger en nyliberalistisk syn som betonar människans egna intressen och fördelar. Därför kännetecknas marknadsekonomin ofta av en frihet från yttre tvång och samhälleliga förpliktelser.Utmärkande är att en allt större del av människornas och samhällets livvärderas efter deras marknadsvärde.

En etik på markandsekonomins grund har lite gemensamt med den medborgaretik som efterlyses av kommissionen för globalt arbete. Den har lite gemensamt också med den etik som grundar sig på den humanistiska liberalism som betonar allas rätt till delaktighet, till trygghet och till människovärde.

Både flyktingpolitiken och uhjälpen har sin grund i en humanistisk liberalism som hittills varit utmärkande för den nordiska välfärden. Det finns ingen anledning att avstå från en politik som räknar med människovärdet som omistlig del av välfärden, oavsett det handlar om flyktingar i vårt eget land eller hjälpbehövande i uländerna.

3 Kommentarer

Jag säger bara

skriven av bk den 23.3.2010

tack för de orden! Eller som det heter på grundspråket: tack fö ti åolin!

Röster: +1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Hieno juttu

skriven av E&L V den 23.3.2010

jatkakaa samalla asialla

Röster: -1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Girighet och korruption

skriven av Jan-Olof Källström den 26.3.2010

Björn Wahlroos har delvis rätt. Idag verkar det vara legalt att sno åt sig så mycket som möjligt. Inte ens de etablerade insamlingsorganisationerna kommer undan de korrupta och giriga individerna. Allt från diktatorer, presidenter, direktörer och andra s.k. medarbetare snor åt sig så mycket de kan. Var finns ärligheten och solidariteten?

Röster: +0

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp