Åland orienterar sig västerut

Måndag, 2 Mars 2009 10:06

Peter Lindbäck

Sensommaren 2001 var Sveriges statsminister för första gången på officiellt besök på Åland, med självstyrelseorganen som värd. Besöket, som lär ha föregåtts av en del diskussioner på "diplomat-nivå", kom att bli "kronan på verket" på det mångåriga arbete som självstyrelseorganen hade bedrivit, dels för att skapa politiska och andra kontakter med Sverige, men också för att möjliggöra ett åländskt tillträde till det svenska utbildningssystemet och den svenska sjukvården. Andra viktiga områden som har prioriterats genom åren är tillgången till svensk radio och TV samt förbättrade möjligheter till handel mellan Åland och Sverige.

Då jag själv studerade i Helsingfors i slutet av 1970-talet var det vanligt att de åländska ungdomar som vidareutbildade sig utanför Åland, huvudsakligen studerade i Åbo och i Helsingfors. Men i takt med det utvidgade och fördjupade nordiska och europeiska samarbetet, och det faktum att den så kallade examensgiltigheten började fungera också i praktiken, har det skett en markant förändring.
År 2007 studerade hela 921 åländska ungdomar utanför Åland, men av dem endast 171 (19 %) i övriga Finland, samtidigt som hela 713 (77 %) hade sökt sig till Sverige för att vidareutbilda sig.

Självklart måste man fråga sig, varför. Ett naturligt svar skulle vara Ålands närhet till Sverige, den numera fungerande examensgiltigheten, det gemensamma språket o.s.v. Men, det finns också en annan mycket avgörande omständighet. I Sverige har universiteten, högskolorna och andra läroinrättningar, som en följd av att utbudet av utbildning i regel har varit större än efterfrågan bland studeranden, insett att man ständigt måste utveckla och förädla marknadsföringen av de egna utbildningarna. Eller för att citera en åländsk kännare inom området; "Dagens ungdomar köper utbildningar ungefär som jeans, långt styrda av reklamen kring produkten".

I Finland är situation långt den motsatta. Utbudet av utbildningar har genom åren tenderat att vara mindre än efterfrågan och studieinrättningarna har med relativ trygghet, passivt kunnat invänta den ringlande kön av intresserade studeranden. En sådan inställning kan säkert fungera i landet i övrigt, men när det gäller en region som Åland, med en i övrigt väl fungerande närhet till Sverige, så blir det lätt den utlösande faktorn för unga ålänningar att söka sig västerut.

Också på andra områden sker en markant orientering mot Sverige. Inom idrotten har vi idag drygt 20 åländska lag, huvudsakligen på juniorsidan, som deltar i det svenska seriesystemet inom fotboll, ishockey, volleyboll och innebandy. När det gäller ålänningarnas TV- och radiovanor så visade en flera år gammal undersökning att alla de populäraste TV-programmen kom från Sverige, dock så att finlandssvenska "TV-nytt" hade lyckats tränga sig in på en hedrande fjärde plats. På senare år har förstås Strömsö och Bettina varit populära TV-program också på Åland, men de åländska TV-tittarna har fortsatt prioritet på det rikssvenska utbudet. Bland radioprogrammen gäller en liknande kantring västerut och "Radio Vega" är på Åland ungefär lika populärt som den "smala" rikssvenska radiokanalen P1.

De rikssvenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen har tillsammans en daglig försäljning om ca 1.200 tidningar, kompletterade av ca 150 rikssvenska morgontidningar. Som jämförelse bör nämnas att Hufvudstadsbladet har en daglig upplaga om ca 2.300 exemplar, men många av dessa är prenumerationer till bland annat arbetsplatser. Finskspråkiga dagstidningar har en stigande upplaga, mycket beroende på den ökande turismen österifrån, och den sammantagna försäljningen uppgår till ca 300 per dag.

När det gäller import och export av varor så har Finland genom åren varit den tongivande, men också här sker en förändring. År 2004 var Finlands andel drygt 60 % av den åländska importen och exporten, men år 2007 var siffran nere i ca 55 %. Inom tjänstesektorn är förändringen från öst till väst än mer tydlig. Ur statistiken kan man vidare utläsa, vad gäller invandring till Åland, att Sverige numera gått om Finland med klar marginal. År 2007 flyttade 405 personer in till Åland från Sverige, men endast 278 från Finland. I dessa siffror ingår i och för sig de återflyttade ungdomar som varit skrivna i Sverige under studietiden, men det oaktat tycks vi stå inför en ny trend vad gäller inflyttningen till Åland.

Och till sist. Vart tror Ni att ålänningarna åker för att handla, "närturista" och för att uppleva ett mångsidigt kulturutbud? Sverige, så klart! Vem kan låta bli att för 11 euro åka tur och retur med bil och fyra passagerare västerut, och dessutom med en kronkurs som närmar sig 11 kronor för en euro.

4 Kommentarer

Hög tröskel ska garantera kvalitet

skriven av Marika Tandefelt den 3.3.2009

Vitsen med att universitet och högskolor i riket har inträdeskrav är att det blir bättre undervisning och bättre kvalitet på de utexaminerade om standarden på studenterna är något så när hög och jämn. Om utbudet av studieplatser är för stort och man tar in alla som visar litet intresse då kan inte resultatet blir särskilt bra. Mest synd är det antagligen om de studenter som verkligen är begåvade och som hålls tillbaka av studiekompisarnas svagare förmåga. Detta bara som en reaktion på vad jag uppfattar som en ogenomtänkt glättig inställning till ålänningars intresse för studier i Sverige. Det akademiska betyget ska vara värt något också - olika universitet och högskolor har olika tyngd helt enkelt.

Röster: -2

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Åland och storebror

skriven av Daniel F den 4.3.2009

Sverige är Ålands storebror och Finland dess styvbror de facto. Författaren tar upp en intressant aspekt - inflyttning till Åland - från Sverige.
Hur kommer det sig? För det är som sagt inte bara de studerande som återvänder...

Röster: +4

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Finskan är en broms för ålänningar

skriven av Harry Rönnberg den 8.3.2009

Eftersom det finska språket har onödigt stor inverkan vid ämnesstudier i Finland, och många åländska studenter har haft liten praktisk kontakt med finskan, vill många av dem inte chansa och lägga sitt öde i händerna på ett finskt högskolesystem som är uppbyggt på att de studerande ska inneha rätt betydande praktiska kunskaper i finska.
Många åländska studerande märker att kurserna i Sverige kan vara "lösare upplagda" vilket kan få vissa att lura sig och inte vara aktiva och senare stå med en examen utan mervärde när de är färdiga. För dem som är ambitiösa finns det hela tiden möjlighet att lägga mervärde i sina studier, också i Sverige, och så ha en bra examen och goda kontakter med näringslivet färdiga när det är dags att gå ut i arbetslivet.
Det är många som måste lära sig något nytt arbetsspråk under yrkeslivet, och är man motiverad lär man fort det som behövs.
Skulle vi vara lika tuffa mot finnar när deras officiella språkkunskaper inte räcker till, som finska institutioner är mot andra språkgrupper som inte behärskar finska tillräckligt bra när de studerar i Finland skulle många finnar som i andra avseenden är mycket kompetenta plötsligt vara oanställbara.
Kanske det är också den mindre kontaktytan med det finskspråkiga samhället och näringslivet, på grund av den verkliga språkbarriär som möter svenskspråkiga i Finland, som skrämmer åländska studeranden.
Så om man inte vet med sig att det finska språket är en viktig del för fullständig behörighet i ens kommande yrkesbana utsätter man sig inte frivilligt för det obligatoriska "finska språkbadet" som slår emot en också på officiellt svenska universitet i Finland.

Röster: +6

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Åsub

skriven av vm -38 den 8.3.2009

ÅSUB - Ålands statistik och utredningsbyrå har gjort två utredningar som redogör för flyttningsrörelsen samt kraven och behoven av finska i det åländska arbetslivet.

"Kunskaper i finska väger tungt som rekryteringsfaktor när det gäller nyrekryteringar i näringslivet och på den offentliga arbetsmarknaden, säger utredare Richard Palmer när han presenterar resultaten.

Ett problem är att de ålänningar som utbildar sig i Sverige, vilket de flesta gör, inte flyttar tillbaka till Åland. Det här leder till att arbetskraft i större grad rekryteras utanför Åland."
(Ålandstidningen. Publicerad 6.11.2008)

Vi behöver mera information. Nu tycks uppgifterna vara motsägande.

Röster: +0

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp