Nu blir Åland närande ... igen!

Måndag, 20 Juli 2009 09:23

Peter Lindbäck

I min förra kolumn - "rädda vad som räddas kan" -, försökte jag "försiktigt" förklara att det finns en påtaglig risk att vi ålänningar håller på att förlora kontakten till det övriga Svenskfinland på grund av Ålands accelererande "västorientering". Kolumnen följdes upp av en nyhetsartikel i Tidningen Åland, som i sin tur resulterade i mer än tvåhundra kommentarer på tidningens hemsidor. Så, visst! Ämnet verkar vara "hett".

Åbo Akademi "kravlade upp ärmarna" och förstärkte sin marknadsföring gentemot också åländska ungdomar och "peppar, peppar", kanske vi kan återfå ett visst åländskt studieintresse riktat mot också övriga Finland.

Som en "parentes" - som en sorts slutstreck för den "språkdebatt" som jag lite så där vid sidan åstadkom - valde Vikinglinjens avgående VD att i början av juni klargöra i offentligheten att det i slutet av rekryteringsprocessen av ny VD för koncernen fanns två tänkbara ålänningar, men att dessa två inte kunde tillräckligt bra finska. Så därför fick det fick istället bli en Karis-bo. Med all säkerhet en bra sådan.

Men nu skall vi inte prata mera om språk utan istället om "pängar".

Förenklat sagt fungerar Ålands offentliga ekonomi så att Åland har rätt att lagstifta och bestämma om de skatter och avgifter som skall betalas till de sexton åländska kommunerna, medan det fortfarande är riket (= staten) som har lagstiftningsbehörigheten och bestämmanderätten över statliga skatter och avgifter, också på Åland.

Den åländska lagstiftningen om kommunala skatter och avgifter överensstämmer i stort med rikets motsvarande lagstiftning. Fast visst, Ålands nuvarande "finansminister" har på ett initierat och intressant sätt påtalat möjligheterna för självstyrelsesystemet att bättre kunna utnyttja kommunalskatteinstrumentet och tyckt att de åländska politiska partierna inte bara skall stirra sig blinda på ett övertagande av hela beskattningssystemet från Helsingfors till Åland.

Men så har vi då den andra skattefrågan; det offentliga ekonomiska systemet på axeln mellan självstyrelseorganen på Åland och statsmakten i Helsingfors. Här på öarna har man en synnerligen kluven inställning till om frågan huruvida Åland är en närande eller tärande del av statens finanser är av annat än ett rent akademiskt intresse. Men eftersom jag är en akademiker (dock inte ekonom) skall jag försöka, åtminstone ytligt, belysa frågan.

Ålänningarna och åländska företag betalar i form av statliga skatter och avgifter - och enligt finländsk lag - direkt till den statliga skattkistan i Helsingfors, i dagsläget "gissningsvis" ca 250 miljoner euro per år. Eftersom självstyrelseorganen sedan ansvarar för och finansierar olika "statliga" uppgifter och ansvarsområden på Åland, som staten handhar i övriga landet, men tack varav självstyrelsesystemet "slipper" ansvara för och finansiera på Åland, ålägger självstyrelselagen statsmakten att årligen återföra delar av dessa "åländska skattepengar", främst i form av en klumpsumma, sedan i form av en så kallade flitpeng och slutligen de på Åland uppburna lotteriskatterna. Flitpengen har sedan 1993 utgått varje år eftersom ålänningarna är duktigare skattebetalare av direkta skatter än finländaren i gemen.

Klumpsumman, som utgör 0,45 % av statens inkomster (men som inte får räknas på nya lån som staten tvingas ta upp för att finansiera sin budget), beräknades hösten 2008 att uppgå till drygt 200 miljoner euro för år 2009, men så kom den internationella ekonomiska "smällen" och därmed kommer klumpsumman troligtvis att "dyka" rejält till storleksordningen 165 miljoner euro. Även flitpengen, som utgår med en viss "eftersläpning", är också delvis på väg nedåt och kan för innevarande år hamna på ca 14 miljoner euro. Så summan av kardemumman verkar bli att av de 250 miljoner som ålänningarna skickar till Helsingfors i år så kommer endast ca 190 miljoner euro i retur.

Att här och nu förklara hur Åland, långt som en följd av den globala ekonomiska krisen, som i mindre grad drabbat Åland än övriga Finland, liksom i början av 1990-talet, samtidigt förvandlat Åland från en eventuell tärande till en med all sannolikhet närande del av landets sammantagna offentliga ekonomi skulle kräva en särskild kolumn; förmodligen två.. Men jag tror nog att Ni förstår hur detta med "ekonomiska cyklar och kurvor" snabbt kan förändras, särskilt när ekonomerna har ett finger med i spelet.

Men det finns mera elände i bagaget. Finlands regering och riksdag har för närvarande långtgående planer på att skjuta Ålands egen penningautomatförening i "sank", genom en lagstiftning som effektivt skall hindra det åländska spelmonopolbolaget PAF att tillåta spelare i övriga Finland att delta i bolagets Internet-spel. Och om detta sker så kommer självstyrelsens offentliga ekonomi att riskera att förlora ytterligare ca 15 miljoner euro utöver de närmare 40 miljoner euro som den globala krisen på ovan nämnt sätt har trollat bort.

Tänk Er, självstyrelsen hade en tilltänkt budget för år 2009 om ca 330 miljoner euro, som nu med stor sannolikhet måste bantas med drygt 15 %.

Och avslutningsvis vill jag gärna undanröja två ständigt återkommande missförstånd, som jag ofta möts av där på andra sidan skiftet. För det är faktiskt så att på Åland är det själsvtyrelseorganen och inte statsmakten som finansierar den så kallade tredje sektorn; allt från Rädda Barnen till Idrottsföreningen Fram i Saltvik. Och på Åland får inte kommunerna statsandelar av finska staten, utan det är självstyrelseorganens sak att på ett motsvarande sätt och över självstyrelsens egen budget tillhandahålla de åländska kommunerna så kallade landskapsandelar.

7 Kommentarer

...

skriven av Donne den 20.7.2009

En intressant kolumn!

Röster: +6

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Närande eller tärande

skriven av Magnus Nyberg den 25.7.2009

Det borde inte vara viktigt, eftersom ålänningarna utgör cirka en halv procent av landets befolkning, och helt visst betalar ungefär hela nöjet själva. Men det verkar viktigt för endel, och det lär bero på att ålänningarna dagligen talar ett annat språk än finska i sina skilda göromål. När ställde någon frågan om huruvida exempelvis Koillis-kaira är en närande eller tärande del av landet? Det har väl inte skett, för
folket där talar finska.

Detsamma lär gälla tiotals procent av befolkningen här och där - den talar finska, och då kostar den inget extra alls.

Röster: +2

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Mer information behövs

skriven av Jarmo Ryyti den 27.7.2009

Åland har rätt att införa landskapsskatt men har inte gjort det. Varför?

Peter Lindbäck borde också förklara detta: När staten köper statsbolagets aktier deltar inte Åland i dess kosntander. Men när statsbolag betarlar dividenter tar Åland 0,45 % fråndividenter. Alltså Åland är med bara då när vinsterna delas, inte då när staten investerar. Till exempel Sonera. Hufvudstadsbladet skrev: "Det regnar pengar på Åland" när staten sålde Sonera. Åland nämligen får också i sådana fall 0,45 % när staten säljer statsbolagets aktier.

Åländare också klagar att de inte får tillräckligt bra svenskspråkig tjänster hos statsmyndigheter i Helsingfors. Ändå Åland som självsständig finansiella område inte tar del av dess kostnader i Helsingfors och i Riket överhuvudtaget. Därför bör frågas när gratis service är utomordentlig?

Också den finska armen har skyldig att skydda Åland. En enhet är speciellt i beredskap att göra det om det behövs. Åland betalar för det ingenting heller.

När Lindbäck är sakkunnig kunde han alltså informera mer när han ändå vet.

Röster: -6

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Nu blir Åland närande .... igen

skriven av Peter Lindbäck den 27.7.2009

Jarmo Ryyti "glömmer mevetet" en viktig sak. När staten låter bygga och/eller förvärva mer eller mindre framgångsrika företag och aktier, så har faktiskt de på Åland uppburna skatterna och avgifterna varit med om att finansiera "kalaset". Om statens sedan säljer ut dessa förvärv, ibland med vinst och ibland med svidande förlust, så kan det knappast vara fel om Åland får sin "beskärda del", eller hur?!

Mvh

Peter Lindbäck

Röster: +5

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Hur mycket är tillräckligt?

skriven av Jarmo Ryyti den 28.7.2009

De på Åland uppburna skatterna och avgifterna betalas ju tillbaka genom 0,45 % regel vilkets mål är att Åland inte är närande eller tärande del av Riket. Dvs. Åland tar inte del av finansen i Riket.

Ännu ville jag veta varför Åland har inte infört landskapsskatt fast Åland har rätt att göra det?

Statens Statistikcentralen räknar hur skatteinkomster och skatteutkomster delas efter landskaper i Finland. De nyaste siffrorna är från året 2006:
1. Åland -3934 e/invånare
2. Kajanaland-2937 e invånare
3. Norra-Karelien -2438 e/invånare
4. Lapland-1928 e/invånare
5. Norra-Savolax -1479 e/invånare.

Den där ger ganska dystert bild av regeringens och Finlands utvecklingspolitik och regionalpolitik. Det är motsatsen till det vad EU vill av medlemsländer.
(Källan: Helsingin Sanomat 17.1.09)

Åland är ju Finlands rikaste region och EUs 20. rikaste region. (STT/FNB 19.2.09)

STT/FNB 19.2.2009:
"Åland är EUs 20. rikaste regionen, framgår i EUs statiskbyrån Eurostats statistik. Ålands bruttonationalinkomst är 47 % ovanför EUs medeltal."

Eurostats (19.2.09 ) statistik grundar sig årets 2006 bruttonationalinkomster. Ännu vid året 2004 var Åland först tredje per invånare. Men vid året 2006 Åland had redan stigit till den första platsen.

Om man vill ha trovärdighet i Finlands regionalpolitik situationen är pinnsamt tycker jag.

Ps.: Ännu ville jag ta fram en sak som verkar vara mycket oklar. Man sägs att för att Åland har autonomin Åland har därför rätt gynna svenskan på kostnad av andra språk.(dvs. "svenskpråkiga på bekostnad av icke-svenskspråkiga åländare" alltså). Men autonomin betyder också det att Åland behover inte göra sådant politik. Om Åland är tvungen att diskriminera icke-svensktalande har Åland inte autonomin!

Med diskrimination av icke-svensktalande åländare hänvisar jag till exempel till det att man får inte till exempel med allmänna medel stöda icke-svenskspråkig skolor i Åland. Om Åland har autonomi Åland kan själv sluta sådan utbildningspolitik. Om någon utomstående tvingar Åland bete sig så Åland har inte autonomi.

Röster: -2

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Landskapsskatt? öh?

skriven av M den 30.7.2009

Käre herr Ryyti!

Jag förstår inte vad du talar om.

"Ännu ville jag veta varför Åland har inte infört landskapsskatt fast Åland har rätt att göra det?"

Själva problemet, felkonstruktionen om man så vill, hos den åländska autnomin är avsaknaden av egen baskattningsrätt. Dvs., att Helsingfors dikterar skattesatserna och därmed villkoren för åländskt näringsliv (även om nu PL tycks mena att en "klok" användning av kommunalskatten är alldeles tillräcklig och att det därför inte ska klagas).

Frågor du mig (och många andra ålänningar) vill vi inget hellre än att ta ut den "landskapsskatt" som du tycks mena att vi har förnekar oss själva. Frågor du H:fors är det det sista man vill ge oss.

Röster: +1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp

Flytta till Åland!

skriven av Flytta nu! den 5.8.2009

Diskussionen om region Åland och finlandsvenskarna har tagit fart! Och bra så.  För visst är det ju så att vi alla finlandssvenskar gärna skulle önska tala vårt modersmål också i vardagslivet, i butiken etc. Många flyttar t.ex. till Ekenäs just därför. I alla fall på äldre dar. Varför inte ta steget vidare till Åland?! Hög levnadsstandard, trevlig miljö, bra service,  månsidigt boende etc.  Om vi kunde flerdubbla inflyttnigen av oss finlandsvenskar i "riket" till Åland under de kommande åren,  så kunde detta leda till intressanta kulturella skiften på Åland. Och stärka samhörigheten mellan de fyra svenska regionerna i Finland - absolut!

Röster: +1

anmäl missbruk

rösta ner

rösta upp