Vakna !!!

Peter Lindbäck

 

Den 8 september 2010 gör Finlands statsminister ett kraftfullt utspel och säger att det behövs en språkrelaterad omtolkning av grundlagen, för i annat fall blir det omöjligt att göra förvaltningsreformer i de områden där det finns svenskspråkiga. Vidare säger hon sig inte ha några argument kvar för att försvara "tvångssvenskan" i landets skolor. En annan av landets ministrar talar om svenskan som ett "språkligt privilegium" och en tredje minister, som säger sig tidigare har varit för svenskan, meddelar sig nu ha ändrat åsikt.

Därmed är "locket av och fältet fritt" för det övriga politiska etablissemanget. Inför det stundande riksdagsvalet i april 2011 blir språkfrågan plötsligt en central och infekterad valfråga. Några av de större politiska partierna hakar på Sannfinländarnas målsättning om att nedmontera landets tvåspråkighet.

Parallellt med språkfrågan pågår en annan besvärlig process på axeln mellan Åland och riket. Trots ihärdiga försök och vädjanden från självstyrelsens sida väljer landet regering och riksdag att lämna Åland utanför den statliga stödordningen för produktion av miljövänlig el. Därmed äventyras den planerade, ytterligare utbyggnaden av vindkraften på Åland, vilket i sin tur gör frågan om en ny elkabel mellan Åland och fastlandet än mer ifrågasatt. Företrädare för självstyrelseorganen börjar nu känna verklig frustration och den åländske finansministern undrar om det skall "anläggas trossar eller byggas murar" mellan Åland och riket.

Nu är goda råd dyra, för även Åland måste uppfylla sina EU-relaterade klimatmål, oberoende av om man får åka med på det nationella tåget. Ända sedan förra statsministern Göran Perssons officiella besök på Åland sensommaren 2001 har de politiska företrädarna för självstyrelseorganen fört "oblyga" samtal och diskussioner inom ett antal sakområden med ledande politiker i Sverige och nu går självstyrelseorganen i gång med utreda, med EU-kommissionens goda minne, viljan och förutsättningarna för att anlägga en andra elkabel mellan Åland och Sverige, samt i förlängningen, att exportera vindkraftproducerad miljövänlig el från Åland västerut, "via Sverige ner mot Bryssel".

Den 20 augusti 2011, exakt 94 år efter det berömda mötet på Folkhögskolan i Finström, som "formaliserade" kravet om en åländsk återförening med Sverige, samlas de högsta politiska företrädarna för den åländska självstyrelsen, den här gången i kommunkansliet i Västra Saltvik. Det står nu klart att Finlands nyvalda riksdag avser att försämra svenska språkets grundlagsfästa ställning.

Ett av de ledande politiska partierna på Åland - Centern - har redan i september 2010 efterlyst en ny strategi för att trygga den åländska autonomins folkrättsliga status, inklusive Förenta Nationernas roll som eventuell arvtagare efter Nationernas Förbund. Nu, i augusti 2011, diskuteras på kommunkansliet i Saltvik helt nya och mera radikala målsättningar för Åland. Fundamentet för den så kallade Ålandsöverenskommelse från år 1921, innefattande Ålands statstillhörighet till Finland och Finlands åtagande att säkra Ålands och ålänningarnas rätt till det svenska språket, har försatts i kraftig gungning i och med statsmaktens beslut om att slutligt frångå landets officiella tvåspråkighet.

Strax före midnatt enas de närvarande självstyrelsepolitikerna om att Åland nu, med en moderniserad självstyrelse och en bibehållen demilitarisering, måste byta statstillhörighet och bli en del av konungariket Sverige.

EU:s institutioner granskar den uppkomna situationen och bedömer att det inte föreligger några EU-rättsliga hinder och att det så kallade Ålandsprotokollet, som garanterar Åland särskilda undantag inom EU, i en marginellt justerad form kan kopplas till det svenska anslutningsfördraget.

Förenta Nationerna, som på folkrättsliga grunder anser sig ha ärvt Nationernas Förbunds roll som garant i Ålandsfrågan, "välsignar" den ändrade statstillhörigheten, med motiveringen att den finländska statsmakten aktivt och medvetet har vidtagit åtgärder som omöjliggör för landet att framdeles fullgöra sitt språkliga åtagande till förmån för den åländska befolkningen.

Ålands mångåriga, målmedvetna orientering västerut och den finländska statsmaktens oförmåga att se "elden bakom röken" har plötsligt ändrat kartbilden över norra Östersjön.

Vakna. Vaaakna!!!! "Du milde himmel ......så det var bara en dröm?!

 

3 Kommentarer Add Comment
0
Utdrag ur Hbl 20.11.09
skriven av Lek med elden den 22.9.2010
Once more, with feeling.

Åland är Folktingets hemliga vapen mot svenskhatarna. Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson varnar 20.11.09 för att Finland kan förlora landskapet om svenskans ställning ytterligare försvagas.
– Förvaltningen måste klara av att kommunicera med Åland på svenska. Den dag det inte längre lyckas kan det bli svårt för Finland att behålla landskapet, förutspår Henriksson.

– Risken är stor att ålänningarna vänder blicken mot ett annat väderstreck. Redan nu finns det en liten minoritet som gärna talar om självständighet eller samgång med Sverige. Det finns ingen anledning att göda tankegångarna genom att försvaga svenskan. (…)
Vart har varumärket, det finlandssvenska frisinnet och glättigheten tagit vägen? SFP får finlandssvenskarna att framstå som sura och tvära nejsägare.
– Vi vill inte vara sura och tvära ¬utan komma med konstruktiva förslag. I den här regeringen har vi fått rollen av nejsägare, men det beror på raden av reformer där det svenska kommit i kläm. Det tar på att hela tiden inta försvarsposition.
– Trösten är att resultaten hade varit ännu sämre utan vår medverkan.
Henriksson väckte uppmärksamhet över språkgränsen när hon i Helsingin Sanomat med dräpande elegans högg udden av kritikerna som vill ersätta svenskan med ryska i de finska skolorna.
”Jag har nog aldrig hört någon klaga på att den kan för många språk”, konstaterade Henriksson i sitt genmäle.
”Kiviniemi skrämmande”
Att det skulle existera någon konspiratorisk Centeragenda mot det finlandssvenska tror Henriksson inte på.
– Å andra sidan existerar det inte heller någon agenda som värnar om det svenska. Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemis agerande i Karlebyfrågan tar priset. Hennes attityd mot det svenska är skrämmande (Utdrag ur Hbl 20.11.09)

Suomalaisuuden Liittos f.d. ordförandes kommentar: "Adjö Åland" (Hbl 20.11.09)
Röster: +1
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp
0
Är det ett problem eller en lösning som Peppe talar om?
skriven av ålänning den 25.9.2010
Att det åländska och finländska samhälle håller på att glida isär är snarare en lösning än ett problem för svenskan på Åland.
Röster: -3
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp
0
Hela Ålands självstyrelse står på spel
skriven av självstyrd ålänning den 26.9.2010
Om en ledande företrädare för självstyrelseorganen anser att det handlar om att "anlägga trossar eller bygga murar" mellan Åland och riket när det diskuteras om vi ska ha ett eget åländskt eller ett finskt system för vindkraftsbidragen så undrar man hur det ska gå med planerna på en egen beskattning.

Att införa egen beskattning på Åland vore väl verkligen att bygga murar mellan Åland och riket om man tänker på detta sätt? Men då uppstår en mycket större fråga. Om allt ska vara lika på Åland och i riket, vad är det då för vits med en självstyrelse på Åland?
Röster: +1
anmäl missbruk
rösta ner
rösta upp

Skriv kommentar
Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre.

busy