Ett rikt inre liv

Vad svenskan i Finland behöver är ett rikt inre liv, en mångfald av verksamheter och sammanhang där man vill vara, stanna och höra till, men som man också kan besöka eller ta del av utan särskilt medlemskap.Människan är av naturen verksam, och om inget händer där man talar svenska gör hon rätt i att...

Den svenska sammanhållningen prövas

Den ekonomiska utvecklingen avgör om en ny utvandringsvåg leder till en accelererande ungdomsemigration västerut. Även om man inte kan påverka de rent ekonomiska realiteterna, kunde man på svenskt håll i ett handlingsprogram identifiera faktorer som kanske minskar risken för slutgiltig emigration och...

Svensk forskare rör om i skoldebatten: Hierarkisk, lärardominerad skola bakom Pisa framgången

5 okt 2015 | Magma
Vad är det som gör att Finland har klarat sig så bra i Pisaundersökningarna? Och varför har resultaten försämrats under senare år? Gabriel Heller Sandgren har undersökt frågorna i sin doktorsavhandling Real Finnish Lessons. The True Story of an Education Superpower. Forskaren presenterade nyligen sina...

Finlandssvensk drivkraft
(Magma-pamflett 1/2015)

De svenskspråkiga finländarna har haft ett ekonomiskt och socialt välstånd som en följd av att invånarna i svenskdominerade kommuner har haft makt över sina egna, samhälleliga grundfunktioner. Kommentar och analys av Andreas Elfving.

Ingen friskola en av orsakerna till skolframgången i Finland

På DN Debatt (30.6.) skriver minister Pär Stenbäck om varför skolan i Finland lyckats där den svenska skolan inte gjort det.

Specialskolan för synskadade ett resurscenter

I Finland föds varje år cirka 100 barn med synskador. En del av barnen är helt blinda, en del har nedsatt syn och en del har flerfunktionshinder. De flesta går i en vanlig skola, studerar och får en utbildning på samma sätt som sina seende jämnåriga. Vissa har ändå behov av specialstöd, men idag är det...

Säregen pamflett om den onyttiga svenskan

9 jun 2014 | Sven-Erik Klinkmann
Vart försvann drömmen om jämlikhet och rättvisa i den tunnelvisionen? Den frågan ställer docent Sven-Erik Klinkmann som läst professor Ilmari Rostilas pamflett Vapaaehtoinen ruotsi on hyvinvointietu. Suomenkielisten näkökulma kielipolitiikkaan. Pamfletten utkom i samband med att medborgarinitiativet...

Rätten till utbildning (Magma pm 3)

I Magmas pm Rätten till utbildning beskriver docent Karin Linnanmäki hur Svenska skolan för synskadade utvecklats från en internatskola för blinda i Helsingfors till en specialskola med ett center för lärande och kompetens, som förväntas erbjuda specialpedagogiska tjänster till hela Svenskfinland.

Tarvitaanko Suomessa kaksikielisiä kouluja?

Kaksikielistä koulua käyneiden oppilaiden koulumenestys ja kielitaito ovat kansainvälisten tutkimusten valossa keskimäärin huomattavan hyvät. Suomessa ei kuitenkaan ole kaksikielistä koulua, jossa osa opetuksesta annettaisiin suomen, osa ruotsin kielellä. Jos sellainen perustetaan, lähtökohtana tulee...

Tvåspråkiga skolor – fördelar och nackdelar

Internationella undersökningar visar att eleverna i medeltal klarar sig anmärkningsvärt bra i tvåspråkiga skolor. I Finland saknas genuint tvåspråkiga skolor med undervisning på både finska och svenska. Magmas nya utredning betonar att om en sådan grundas är det av yttersta vikt att skolan respekterar...

Tvåspråkiga skolor? (Magma-studie 4/2013)

I den här studien återger Marketta Sundman debatten där parterna på finskt och svenskt håll länge talat förbi varandra

Perheestä politiikkaan

Voi ei! Tämäkin vielä! "Ruotsinkielisten parisuhteet onnellisempia kuin suomenkielisten", lehtiotsikko kertoi Väestöliiton tutkimusta siteeraten. Ruotsinkielisistä 60 prosenttia ja suomenkielisistä 40 prosenttia kertoi olevansa puolisoonsa "erittäin tyytyväisiä". Ruotsinkielisen todennäköisyys erota...