Uusimmat suomeksi
-
24.4.2012TemaSuomen juutalaisetLaillinen asema
Suomen juutalaiset on yksi Suomen perinteisistä vähemmistöistä, eli sellaisista etnisistä ja kielellisistä vä-hemmistöistä, jotka ovat olleet olemassa Suomessa jo
-
14.3.2012TemaVenäjänkieliset Suomessa – kasvava vähemmistöVenäjänkieliset ovat Suomen suuri ja nopein kasvava maahanmuuttajaryhmä.
Latest in English
-
8.2.2012TemaSwedish tongue, Finnish heart2Swedish-speaking Finns make up a small minority of Finland's population, yet their influence on the country has been great.
-
13.3.2009LänkarThe Swedish-speaking minority must rethink its position 1I Helsinki Times har chefredaktör Alexis Kouors intervjuat Pär Stenbäck om svenskan ställning i Finland:"Pär Stenbäck is an important political
Sök
Undvik sårande argument
Sirpa Kähkönen
Jag har en ung bror, 23 år gammal nu. Hans vitsord i engelska var alltid 9 eller 10. I svenska hade han - knappt 5.
Jag vet att en del svenskspråkiga tycker att svenska språket är en väg till främmande språk för oss finnar vars egna språk hör till en esoterisk språkgrupp. Och att vi lär oss uttala främmande språk genom att lära oss svenska. Men det är inte så!Om ni reser till inre Finland, säg till exempel till Kuopio, märker ni att ungdomen där talar utmärkt engelska. De kan faktiskt uttala både b och d, för att inte nämna f och g.
Jag försökte övertala min bror flera gånger. "Kan du engelska, så måste du kunna svenska också. Det kan ju inte vara så svårt." Jo, det var det nog. Problemet låg kanske lite i undervisningen också, men först och främst i hans attityd som jag inte alls kunde förstå för tio år sedan. Och nu inser jag att han inte var ensam i sin protest.
Möjligen har detta någonting med Pisa-undersökningens resultat att göra. Med det att vår skolungdom inte trivs i skolan. Unga människor vill välja själv men vi tycker att de inte kan, inte i skolan. Och ändå ger vi dem enorma friheter hemma och på fritiden. Det är möjligt att vi lever i brytningstider. Vår ungdom vill inte studera det som auktoriteterna tycker är bra för dem. Jag levde i ett helt annat samhälle, och studerade i ett mycket auktoritär skolsystem.
Jag studerade engelska, svenska, latin och tyska i skolan. Några föräldrar kritiserade sina barn när de valde latin: det var ju ett dött språk. Man kunde inte tala det på utlandsresor! Men så tyckte inte mina föräldrar. Jag kom från en fattig släkt vars medlemmar alltid hade tyckt att den enda vägen ut till vidare världen gick genom skolan. Man betonade alltid: läs du som är skarp, läs allting du kan, ta emot allt det som bjuds. Fyll huvudet ditt med alla sorters kunskap. Om du tycker om latin, läs! Om dina lärare tycker att svenska är bra för dig, så måste du lyda, för de vet nog bättre. Läs, så öppnas det en lysande karriär för dig.
Detta var arbetarklassens inställning. Nu finns det ingen arbetarklass längre. Nu finns det inte heller några säkra yrkeskarriärer för någon.
Att läsa språk var lätt för mig. Men jag talade dem blygt, och samma blyghet har följt mig ända till dessa dagar. I min ungdom hade jag inte många chanser att resa, och ingen talade främmande språk i min omgivning. Lördagseftermiddagarnas svenska tv-program för barn och ungdomar var ett smalt fönster till Svensk-Finland för mig. Mycket sällan lever man så inflytelsefattigt liv i nutidens Finland. Men i gymnasiet fick jag Föreningen Nordens stipendium och reste till Sverige. Bodde i en familj, gick i skolan, åt pizza med mina nya skolkamrater och gjorde en härlig utflykt till Öland.
Den där veckan i Sverige var mycket viktig för mig. Varför inte dela motsvarande vistelsestipendier till Helsingfors, Vasa eller Mariehamn för finskspråkiga ungdomar? De hör ju inte svenska någonstans och ser inte nyttan av att kunna den. Svenskan är ett dött språk för dem.
Min generation kunde kanske inte uttala svenska eller andra främmande språk perfekt. Men det beror inte på vårt modersmål. Lyssna till våra söner och döttrar - och våra yngre bröder och systrar. Svenskan har inte varit deras dörr från puukkougriska hårda konsonanters värld till dunlätta small talk och snapsvisor utan fylla. De har rest och träffat människor. De har skrivit, talat, sjungit, älskat på främmande språk.
Så var snälla och använd inte det där b och d -argumentet. Det är faktiskt lite sårande.
Tänk:
1. Varför framställs en sådan begäran ännu år 2011?
2. Varför behövs förklaring i en sak, som borde vara självfallen?
På min tid i skolan (född -51) sades det och det var faktiskt så att svensktalande inte kunde uttala finska språket riktigt. Nu märker jag att ingen har sådana svårigheter mera!
Nyast h�r
Sirpa
Kähkönen
Sirpa Kähkönen är författare.
- Toteutumattomat kohtalot ja vaihtoehdottomuuden mantrat 13.12.2011
- Sillisalaattia sokerikulhosta – kysymyksiä Radio Vegan yölähetysten äärellä 1 12.10.2011
- Suomalaisia kuvia Latvian kukkuloilta ja Keski-Aasian syvistä metsistä 10.8.2011
- Pakolaisuus poliittisena aseena 1930-luvulla ja nyt3 9.5.2011
- Undvik sårande argument4 17.1.2011
- Min passion för minoriteter1 14.10.2010
- Tala svenska 16.8.2010
- Hyvä historiantutkimus herättää tunteita 20.5.2010
- Bad Grankulla och Tammisaari – mikrohistoria inpackad i namn 22.3.2010
- När hurri var populärare än ryssä1 18.1.2010
- Kielipolitiikkaa ja kukkapuoteja1 21.12.2009
- Hur råda bot på det passiva motståndet mot svenskan?3 30.11.2009
- Balladeja kahdella kielellä 2.11.2009
- Kulttuurikirjoittaminen ja kesäparatiisien riuskat rouvat 31.8.2009
- Torpparina rapukestien alkulähteillä 4.8.2009
- Sairasvuoteella oikeus äidinkieleen punnitaan10 22.6.2009
- Vastoin faktoja ja parempaa tietoa – Edith Södergranin kuviteltu elämä 18.5.2009
- Rouvasväen ruotsia ja sotilaiden venäjää1 6.4.2009
- Savolainen distinktioanalyysi suomenruotsalaisuudesta2 16.2.2009






