Tema

Saamelaiset Suomessa

Skrivet av Anne-Maria Magga Onsdag, 1 Februari 2012 13:36

Kuva tuntureilla jutaavasta poropaimentolaiskansasta vastaa huonosti todellisuutta kun puhutaan saamelaisista nykypäivän Suomessa. Aikana, jolloin identiteeteistä on tullut liikkuvia ja kerrostuneita, kieli, elinkeino tai sukulaisuus eivät enää yksistään määrittele kuka on saamelainen. Elämää ja identiteettiä kuitenkin leimaa saamelainen ajattelutapa sekä tunne kuulumisesta samaan kansaan, jolla on yhteinen historia ja menneisyys. Saamelaisuus tarkoittaakin nykyaikana elämää monen kulttuurin kosketuspinnalla, jolloin kokemus omasta identiteetistäkin on monikerroksisempi kuin sata vuotta sitten. Huolimatta valtakulttuurien vuosisatoja jatkuneesta assimilaatiopaineesta eletään 2000-luvulla saamelaisbuumin aikaa, jolloin halutaan korostaa omaa etnisyyttä.

Alkuperäiskansa neljän valtion alueella

Saamelaiset ovat alkuperäiskansa, joka asuu Norjan, Ruotsin, Suomen ja Venäjän alueella. Puhe saamen kielestä yhtenä kokonaisuutena on harhaanjohtavaa, sillä pienistä puhujamääristä huolimatta saamen kieliä on kymmenen, joista kolmea eli inarin-, koltan- ja pohjoissaamea puhutaan Suomessa. Suomessa saamen kielen puhujia on kaikkiaan noin 2000 - 3000. Eniten puhujia on pohjoissaamella, jota puhuu Pohjoismaissa 17 000 kaikista saamen kielen taitajista. Muut saamen kielet on luokiteltu erittäin uhanalaisiksi tai jo kadonneiksi kieliksi. Pitkään jatkuneen assimilaation ja kielenvaihdon vaikutuksesta kaikki saamelaiset eivät puhu äidinkielenään saamen kieliä. Esimerkiksi koltansaamen ja inarinsaamen puhujia arvioidaan olevan noin 300 kumpaakin. Inarinsaamen kohdalla tilanne näytti vielä 1980-luvulla huolestuttavalta, sillä alle 18-vuotiaita kielenpuhujia löytyi enää muutama, mutta kielikylpytoiminnan avulla kieltä on saatu elvytettyä ja Inarin kunnassa kasvaa uusi inarinsaamenkielinen sukupolvi. Kaikkien saamen kielten kohdalla tilanne ei kuitenkaan ole läheskään yhtä valoisa, sillä viimeinen Venäjän puolella puhutun akkalansaamen puhuja kuoli vuonna 2003.

Läs mer

Tidsbristen är översättarens gissel

Skrivet av benadmin Måndag, 14 November 2011 10:00

Magmarapporten "Det går hårt" kritiserade i somras kvaliteten på översatta myndighetstexter. Från en översättares synpunkt känns kritiken delvis orättvis. "Översättningsprocessen inleds ibland innan originalet på finska är färdigt och tiden som står till buds för översättningsuppdrag blir allt kortare. Texterna rycks ur händerna på översättaren", förklarar chefen för translatorsbyrån vid statsrådets kansli, Katarina Petrell, i en artikel om översättarens vardag.

Läs mer

Lärdomar från de stora kommunreformerna i Sverige

Skrivet av Jan Sundberg Tisdag, 18 Oktober 2011 14:40

Professor Jan Sundberg medverkar i boken, Kommunala folkhemmet – Uppbyggnad, de gyllene åren, nedmontering som i höst utkommer i Sverige. I nedanstående featureartikel för Magma redogör han för de lärdomar vi Finland borde dra av kommunreformerna i Sverige. Efter en genomgång av kommunreformerna i Sverige synar Sundberg i ett avslutande kapitel situationen i Finland hösten 2011. Han skriver bl.a. följande:

”Bränslet till kommunreformerna i Sverige kom från en stadigt växande ekonomi och de offentliga utgifterna ökade i stadig takt. En kommunreform där inbesparingar hade varit målsättningen skulle knappast ha mottagits med samma entusiasm. I Finland har argumentet för en kommunsammanslagning varit att öka effektiviteten, förbättra servicen åt kommunmedlemmarna, jämlikare fördelning av välfärdstjänster och inbesparade kostnader.

En förbättrat serviceutbud låter sig inte göras i tider av knapphet. I Finland är argumentet att tjänsteproduktionen förbättras och säkras genom kommunsammanslagning. Det finns inga belägg för att en sammanslagning utan ökade ekonomiska resurser leder till ökad service. Snarare pekar utgången till det motsatta, d.v.s. försämring.

Läs mer

I Schweiz talar företagen många språk

Skrivet av Jonas Holmqvist Måndag, 18 Juli 2011 00:00

Den schweiziska modellen garanterar en bestående synlighet för landets tre språk, något som också syns i företagens marknadsföring och kundbetjäning. I Schweiz liksom i flera andra länder leder enspråkighet på regional nivå till bevarad flerspråkighet på nationell nivå, skriver Jonas Holmqvist i den andra delen av sin jämförelse av företagens kundbetjäning i länder med flera språk. Holmqvist doktorerade för ett par år sedan med en avhandling om språkets betydelse i mötet mellan kund och företag.

Läs mer

The Rise of Islam in Europe

Skrivet av Jørgen S. Nielsen Torsdag, 31 Mars 2011 15:18

Much of the contemporary discussions about Islam in Europe, frequently quite heated discussions, tend to lack historical depth. If historical reference is made it is often to an Islamic past ideologised by both Muslims and non-Muslims – each from their own perspective and with contradictory purposes – in ways which have serious historians in frustration. For the story of Islam in Europe there is another history which needs to be remembered, one characterized by its own complexity and by the European environment.

Läs mer

Kunskapen om islam behöver förbättras

Skrivet av Olav S. Melin Torsdag, 31 Mars 2011 15:06

Är islam ett hot mot Europa? Det var temat för ett välbesökt Magmaseminarium den 28 mars. Vid seminariet medverkade professorerna Jørgen Nielsen, Köpenhamns universitet, Samim Akgönül, Université de Strasbourg, den amerikanske chefredaktör Christopher Caldwell, The Weekly Standard och docent Tuomas Martikainen, Helsingfors universitet.

Läs mer

Populismen en motkraft i finska konsensuskulturen

Skrivet av Ann-Cathrine Jungar Torsdag, 24 Mars 2011 00:00

Populismens återkomst är en av de mest framträdande politiska företeelserna i våra samtida liberala demokratier. "Ett spöke går runt i Europa – kommunismens spöke" skrev Marx och Engels i inledningen till det Kommunistiska manifestet 1831. En god bit på väg in i det tjugonde århundradet skulle en del hävda att populismen uttryckt i antietablissemangsretorik, främlingsfientlighet, personifierade och medialiserade ledargestalter är Europas samtida politiska vålnad.

Läs mer